2014-04-03

Hero Image

Skillnad med jämställd samhällsplanering

När samhällsplanering brister ifråga om skola, kommunikationer och omsorg är det kvinnor som drabbas hårdast. Ett jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen kan verkligen göra skillnad.

Länsstyrelsens arbete med samhällsplanering ska bidra till att skapa goda och trygga levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö för länens invånare. Det arbetet sker ofta i nära samverkan med kommunerna. Eftersom arbetet påverkar alla medborgare är det ett viktigt uppdrag att jämställdhetsintegrera.

– Samhällsplanering var ett av de sakområden som jag först kom i kontakt med när jag började min anställning, säger Lillemor Landsten, sakkunnig i jämställdhet vid länsstyrelsen i Jämtlands län.­

Kvinnor tar ansvar

Hon minns fortfarande hur det kändes när hon insåg att jämställdhet faktiskt kunde göra skillnad för människor. Det var i samband med planerna för ett nytt bostadsområde i Ås kommun strax utanför Östersund.

– I de underlag som skickats till länsstyrelsen fanns inget område för skola avsatt. Det saknades också planer för en busslinje i området och tankar om hur angränsande område i intilliggande kommun kunde knytas samman. Resonemanget gick ut på att man inte visste hur många som skulle bosätta sig i området och därför inte heller visste hur stora behoven av skola och kommunikationer skulle bli.

Men Lillemor Landsten tänkte annorlunda:

– De som väljer att bosätta sig i Ås kommer i stor utsträckning att arbeta i Östersund. När det inte finns skola i området måste föräldrar åka två mil extra per dag, i motsatt riktning till jobbet, för att komma till närmsta skola. Det skulle innebära att alla barnfamiljer som ville bo i det nya området skulle behöva två bilar, trots cykelavstånd till Östersund. Om då kvinnor som grupp tar ansvar för barn och gör inköp i högre grad än män skulle livskvaliteten för kvinnor bli sämre i det här området.

Målet är uppfyllt

Lillemor Landsten lämnade ett yttrande till kollegorna vid samhällsplanering och fick gehör, både från dem och från länsrådet som uppskattade hennes bidrag och efterfrågade dem i andra planärenden. Det gav henne en känsla av att hon bidrog med något viktigt i samhällsplaneringen. Men efter en period med ovanligt många planärenden bestämde hon sig för att handläggarna själva måste få ökad kompetens och självsäkerhet i frågan.

– Mina yttranden var i sig ett lärande, men det gav ingen internaliserad kunskap. Under 2012 hade jag som mål att handläggarna inom samhällsplanering skulle öka sin kunskap om jämställdhet och fysisk planering. De skulle i sin tur kunna sprida kunskapen till kommuner, politiker och nämnder och de skulle kunna fungera som stöd för kommunerna.

Arbetet inleddes redan under 2011 då idén förankrades hos handläggarna. Sedan gjordes en gemensam planering av utbildningsdatum och innehåll. En uppgift var att titta på en översiktsplan och ”leta medborgare”.

”– Vet vi eller kommunen något om olika människors livsvillkor i området? Erfarenheter och tankar samlades i en gemensam checklista om vad som är viktigt att tänka på ur ett jämställdhetsperspektiv. Målet var att handläggarna med utgångspunkt i checklistan skulle göra egna jämställdhetsbedömningar.”

Det målet är idag uppfyllt. Under 2014 ska Lillemor Landsten stötta dem med påfyllnad i kunskaperna.

– Ett sätt att hålla jämställdhetsperspektivet levande är att gå igenom frågor på ett visst område tillsammans med en särskilt sakkunnig i jämställdhet. Då väljer de ett par ärenden, funderar var för sig och diskuterar sedan gemensamt.

Effekt bland kommunerna

När handläggarna på länsstyrelsen har ett jämställdhetsperspektiv på sina yttranden får det också effekt bland kommunerna. Lillemor Landsten upplever att allt fler kommuner uppmärksammar jämställdhet i sina översikts- och detaljplaneringar. Några kommuner har varit i framkant en längre tid. De fick utgöra de goda exemplen i länsstyrelsens interna utbildning. Personalen kunde på kort tid se att det fanns kvalitetsskillnad på planerna.

Länets alla kommuner fick ta del av goda exempel och checklistan vid ett seminarium som länsstyrelsen anordnade. Där pekade man på att det går att tänka annorlunda. Att kunna peka på konkreta exempel och förbättringar har varit helt avgörande. För Lillemor är det viktigaste att arbetet på sikt blir självständigt.

– Handläggarna kan inte förlita sig på att jag ska finnas där och läsa allt, jag har ju annat att göra inom andra områden. Jag måste släppa taget och låta handläggarna tänka vidare själva.

Hur gick det då i Ås? Jo det byggdes både förskola och skola. Sju år senare är båda fullbelagda.

 

Karolin Kalle Röcklinger
Granskad: 24 Mar 2017
Publicerad: 3 Apr 2014
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo