2012-11-12

Hero Image

Ojämställdhet på kartan

Sociotopkartering är ett verktyg som ger information till samhällsplanering om sociala förhållanden. För att få bättre kunskap om kvinnors och mäns levnadsvillkor har Region Gotland infört ett jämställdhetsperspektiv i sin kartering.

Arbetet med samhällsplanering regleras i plan- och bygglagen (PBL) som lyfter fram vikten av jämlika levnadsförhållanden i dag och för kommande generationer. Och jämlikhet mellan alla människor går inte att uppnå utan jämställdhet mellan kvinnor och män.

Därför behövs kunskaper om kvinnor och mäns levnadsvillkor i samhällsplaneringen, och hur de använder det offentliga rummet. Det här är kunskaper som Region Gotland har börjat skaffa på ett nytt sätt: sociotopkartering med ett jämställdhetsperspektiv.

”Hur använder och upplever kvinnor och män egentligen en plats?”

Jenny Sandberg på samhällsbyggnadsförvaltningen berättar att sociotopkartering är ett verktyg för att ge underlag till planeringen om den sociala dimensionen. Kartläggningsverktyget har tidigare använts i stora städer som Göteborg och Stockholm, men utan jämställdhetsperspektiv.

– Med hjälp av karteringen vill vi besvara frågan: Hur använder och upplever kvinnor och män egentligen en plats? Hur tillgänglig är platsen och vilka kvaliteter har den?

Kvinnor mer otrygga än män

Den könssegregerade arbetsmarknaden och könskodade fritidsintressen leder till att kvinnor och män tillbringar tid på olika platser. Dessutom känner kvinnor mer otrygghet än män i det offentliga rummet. Både kvinnor och män är medvetna om risken att utsättas för misshandel och rån, men kvinnor tänker betydligt mer på risken att utsättas för sexualiserat våld, som sexuella trakasserier eller våldtäkt.

– Kvinnor och män har delvis olika upplevelser av det offentliga rummet och det är viktigt att tänka på när vi planerar samhällets fysiska utformning, säger Jenny Sandberg.

Den gotländska inventeringen samlar invånarnas erfarenheter via enkäter, intervjuer, workshops och vandringar som kompletteras med kommunexperternas egna observationer.

Enkäter ger en övergripande bild av hur platser används. Intervjuer och workshops ger en djupare inblick. Rundvandringar ger en realistisk helhetsbild och spontana reflektioner om hur områden används och hur invånare rör sig där. Alla resultaten vägs slutligen samman på en karta som visualiserar informationen.

Brukare ger andra bilder än experter

Samhällsplanering bygger ofta på expertvärderingar av olika platser. Alltför ofta saknas brukarperspektivet i värderingen, och det är ett problem menar Jenny Sandberg.

– Ibland stämmer inte experternas värderingar med brukarnas. Det såg vi till exempel tydligt när vi testade verktyget i Östercentrum i Visby.

Enligt expertvärderingen av Östercentrumområdet, ett handelscentrum från sjuttio- och åttiotalet, borde det vara otryggt vid de nattöppna restaurangerna eftersom det är där som det begås mycket brott, enligt polisens statistik. Ändå var inte människor särskilt otrygga där.

”Ibland stämmer inte experternas värderingar med brukarnas.”

Det område som visade sig vara mest otryggt i sociotopkarteringen, bland både kvinnor och män, syntes inte alls lika tydligt i brottsstatistiken. Det handlade om ett grönområde omgivet av många baksidor, som gjorde att platsen kändes avskärmad från omgivningarna och som blev en barriär mellan handelsstråk och busstation, framförallt nattetid.

– Upptäckter av det här slaget gör att vi kan lägga våra resurser på rätt ställen, att vi kan prioritera de stråk som faktiskt upplevs som otrygga av medborgarna istället för de som vi tror är otrygga för att vi använder statistik som faktiskt inte avspeglar otrygghet, säger Jenny Sandberg.

Jämställdhet i planeringsunderlag

Personalen på samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat mycket för att få in jämställdhetsperspektivet i det ordinarie arbetet. Idag står det till exempel i kommunens översiktsplan att metoden ska användas i Gotlands serviceorter. På så sätt blir det säkrat för framtiden att få in goda planeringsunderlag som tar hänsyn till att kvinnor och män har delvis olika erfarenheter.

Utöver sociotopkarteringen har personalen fått utbildning inom jämställdhet i samhällsplanering. Arbetet bär redan frukt.

– Häromdagen ville en av våra chefer inte skriva under ett förslag till ny detaljplan eftersom jämställdhet inte fanns med i tillräcklig utsträckning. Planarkitekten som gjort förslaget fick planen tillbaka och kommer nu att förbättra den. Personalen börjar få upp ögonen för de här frågorna. Det är ett resultat av vårt strategiska arbete, konstaterar Jenny Sandberg.

Mikael Almén
Granskad: 10 Aug 2017
Publicerad: 12 Nov 2012
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo