2015-01-27

Hero Image

Kunskap om genus kan förebygga våld

Stereotypa attityder kring maskulinitet och femininitet kan vara en riskfaktor för kränkningar och våldsyttringar. För att verka förebyggande mot våld har Länsstyrelsen Dalarna satsat på kompetenshöjande insatser på tre HVB i länet.

HVB står för hem för vård eller boende. Här bor barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj. Personal vittnar om att det ofta handlar om väldigt könsuppdelade miljöer med strikta regler kring vad tjejer respektive killar kan och får göra. Även personalen har ofta en genusuppdelning i arbetsuppgifterna trots att stereotypa maskulinitets- och femininitetsnormer har visat sig utgöra riskfaktorer för kränkningar och våldsamt beteende.

Länsstyrelsen Dalarna genomförde därför under 2013 och 2014 ett pilotprojekt med utbildning och metodutveckling inom HVB-hem i länet. Man hade märkt att mycket pengar satsades när våld redan hade inträffat. Färre resurser riktades mot förebyggande insatser.

”– Att främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra till att förebygga våldsutövande, inklusive våld i nära relationer.”

– Att främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra till att förebygga våldsutövande, inklusive våld i nära relationer. Därför ville vi starta vi ett utvecklingsarbete för att införliva ett genusperspektiv i verksamheten och börja arbeta normkritiskt bland personal som möter unga flickor och pojkar vid HVB, säger Syvonne Nordström, handläggare sociala frågor Länsstyrelsen Dalarna och utvecklingsledare för projektet.

Stora behov av kompetensutveckling

Tillsammans med genusvetaren Katarina Olsson och jämställdhetssakkunniga Kerstin Bergman genomförde Syvonne Nordström en inventering vid fyra av länets HVB som tog emot ensamkommande flyktingbarn respektive omhändertagna flickor och pojkar med begynnande kriminalitet. Syftet var att undersöka om personalen hade behov av att utveckla sitt arbete för att kunna motverka könsstereotypa föreställningar. Tre av hemmen ville gå vidare och blev inbjudna till en fokusgrupp i maj 2013.

– Avsikten var att personalen skulle få reflektera över hur de själva påverkas av könsstereotypa föreställningar, hur detta påverkar dem i arbetet och vilka konsekvenser ett könsstereotypt förhållningssätt kan få för de unga.

Förhoppningen var att medarbetarna på sikt själva skulle kunna leda förändringsprocesser på sina arbetsplatser. Det framkom att det fanns stora behov av kompetensutveckling på området.

– Personalen önskade stöd och hjälp i arbetet samt konkreta verktyg för hur de skulle kunna jobba.

Många upptäckte könsmönstren

Förslaget blev en sammanhållen utbildningssatsning under hösten 2013 med en heldag per månad då föreläsningar kring bland annat jämställdhetsintegrering skulle mixas med praktiska övningar.

– Vi ville använda oss av forumspel som pedagogisk metod för att gestalta olika situationer och dilemman och ge deltagarna möjlighet att interagera med varandra. Vi hade också olika värderingsövningar. Deltagande HVB fick även chans att studera sina styrdokument för att bättre kunna integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamhetsmålen. Det var väldigt aktiva och tröttande dagar, många upptäckte könsmönstren och såg hur de reproducerades i verksamheten.

”Många upptäckte könsmönstren och såg hur de reproducerades i verksamheten.”

När höstterminen var slut ville deltagarna ha mer. Många upplevde att processen bara hade startat.

– De hade haft fullt upp med det interna arbetet och inte hunnit börja jobba med ungdomarna. Så vi körde vårterminen 2014 också.

Blivit förändrade i grunden

Det har varit angeläget att utvärdera om utvecklingsarbetet har uppnått sitt syfte. Ina von Schantz Lundgren, forskare vid Högskolan i Dalarna, fick därför i uppdrag att göra en utvärderande studie vilket resulterade i rapporten Ett nytt metod-utvecklingskoncept med genusperspektiv vid tre HVB-hem (Högskolan Dalarna arbetsrapport nr 2014:05).

– Det finns behov av utbildningsmaterial och övningar som personalen kan använda tillsammans med ungdomarna. Mycket av det som redan finns kan vara svårt för nyanlända eftersom de ibland har inte kan ta till sig den kulturella undertonen. Vi behöver ha övningar som alla kan förstå. Många efterfrågar också en metodhandbok, en slags manual som kan användas i arbetet med ungdomarna. Det kommer att bli nästa steg för oss i det här utvecklingsarbetet.

Två av de tre HVB som deltog kommer under 2015 att tillsammans driva jämställdhetsarbetet i en tredje fas med stöd från länsstyrelsen. Eftersom förändringsarbete tar tid tycker Syvonne Nordström att det är viktigt att fortsätta stödja den påbörjade processen. Och när hon möter personalen på HVB-hemmen ser hon att pilotprojektet verkligen har gett resultat.

– De har blivit förändrade i grunden. Många har inte bara lärt sig att se ojämställdhet på jobbet utan även privat.

Cecilia Köljing
Källa: Länsstyrelsen Dalarna
Granskad: 24 Feb 2016
Publicerad: 27 Jan 2015
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo