2017-05-03

Hero Image
Bild: Försäkringskassan

Maktperspektivet i fokus för stödet till JiM-myndigheter

En ny lägesrapport från Nationella sekretariatet för genusforskning sammanställer och analyserar JiM-myndigheternas arbete under 2016. Utredaren Klara Regnö framhåller vikten av att arbeta med ett maktperspektiv - och att myndigheterna tydliggör för sig vilka ojämställdhetsproblem de försöker avhjälpa.

Sedan januari 2013 har Nationella sekretariatet för genusforskning haft regeringens uppdrag att stödja de statliga myndigheter som inom utvecklingsprogrammet JiM, Jämställdhetsintegrering i myndigheter, har fått ett särskilt regeringsuppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet. En rapport för arbetet under 2016 finns nu att ta del av, med redovisning av stödet till myndigheterna, analys av myndigheternas återrapportering samt av nya planer för arbetet.

Klara Regnö, ek. dr, är utredare vid sekretariatet och tillsammans med praktikant Carolina Martinsson författare till rapporten. En fråga som flera myndigheter brottas med och delvis hanterar olika är om jämställdhetsintegrering av verksamheten innebär lika bemötande av kvinnor och män eller om det istället behövs olika insatser för att nå samma och mer jämställda resultat.

– Där har vi på sekretariatet som arbetar med att stödja myndigheterna en viktig uppgift att lyfta fram maktperspektivet och se till att det inte försvinner ur fokus. Det handlar bland annat om att skapa en förståelse för att olika typer av åtgärder, både fokus på lika behandling och riktade satsningar, kan vara motiverade beroende på vilken problemställning som myndigheten arbetar med. En annan fråga vi har arbetat med under det gångna året är att lyfta in ett intersektionellt perspektiv i förståelsen av jämställdhetsintegrering, säger Klara Regnö.

Många genomförda aktiviteter

Klara Regnö lyfter fram att myndigheternas årsredovisningar visar att de har genomfört många aktiviteter inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering, exempelvis tagit fram handböcker eller annat kunskapsmaterial, infört förbättrade rutiner eller utbildat chefer i kunskap om genus. Men resultaten av olika genomförda aktiviteter skulle kunna lyftas fram tydligare.

– Utifrån beskrivningarna är det svårt att få en bild av vad som mer exakt avses, vad dessa förändringar innebär, vad de får för konsekvenser för myndigheternas verksamhet, och i förlängningen för medborgarna. Resultaten är svåra att följa upp och utvärdera och det framgår inte vilket eller vilka ojämställdhetsproblem som myndigheten har arbetat med, säger Klara Regnö.

Det finns emellertid myndigheter som berättar om hur arbetet gett konkreta resultat. Ett exempel är Migrationsverket, som har ändrat sina rutiner i asylärenden då olikkönade par söker asyl. Tidigare så kallades kvinnan in efter mannen för att komplettera hans asylberättelse, numera efterfrågar myndigheten i större grad kvinnors individuella asylskäl.

Tydligare problembeskrivningar

I januari 2016 utökade regeringen satsningen till att omfatta 59 myndigheter och en organisation, Folkbildningsrådet, med vissa myndighetsuppgifter. Gentemot dessa nytillkomna myndigheter har sekretariatet i sitt stöd fokuserat på att hjälpa till att utveckla problembeskrivningarna. Klara Regnö menar att det visar sig i myndigheternas planer för arbetet med jämställdhetsintegrering.

– Vi kan se att det framgår tydligare vilka jämställdhetsproblem som myndigheten arbetar med att lösa. Samtidigt kvarstår en del av utmaningar som vi sett tidigare år, som till exempel att sprida och förankra jämställdhetsarbetet i hela organisationen.

Det uppdrag att stödja myndigheterna i deras arbete med jämställdhetsintegrering som sekretariatet haft sedan 2013 kommer från och med januari 2018 ligga på den nya jämställdhetsmyndighet som regeringen inrättar.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo