Hero Image

Intersektionalitet

Ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar.

Ordet intersektionalitet kommer från engelskan intersection, som kan betyda vägkorsning eller skärning. Det används för att beteckna hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och ibland förstärker varandra, en enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Utförandet av en intersektionell analys förutsätter dock inte att samtliga maktordningarlyfts, en kan istället välja de kategorier som är relevanta för den aktuella analysen.

Intersektionalitet kan användas som analysredskap inom många olika områden och också fungera som ett verktyg. En intersektionell analys kan exempelvis synliggöra hur särskilda satsningar på vissa målgrupper, såsom nyanlända, lågutbildade eller personer med funktionsnedsättning, inte tar hänsyn till att personer kan tillhöra flera målgrupper samtidigt och ha behov som kräver en kombinerad insats. Till exempel kan en grupp med nyanlända ha helt andra behov än en annan om den ena gruppen är högutbildad och den andra lågutbildad, eller om den ena gruppen är kvinnor och den andra är män. Om en då sätter in samma insats till båda grupperna riskerar en att ens satsning inte fungerar för alla. Intersektionalitet kan alltså vara ett verktyg för att skapa anpassade insatser och därmed nå önskade resultat.

När vi jobbar med jämställdhet är det viktigt att i både teori och praktik ha intersektionalitet i åtanke eftersom det synliggör att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig och att det dessutom finns personer som inte definierar sig inom dessa kön. Grupper som alla män eller alla kvinnor, har till exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete centralt att se att olika maktordningar kan samspela. Faktorer som genus spelar stor roll när det gäller levnadsvillkoren för äldre, barn, utrikes födda, personer med funktionsnedsättningar etcetera. Det är till exempel stor skillnad på vilka förutsättningar en högutbildad svenskfödd kvinna har i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning.

Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara ”alltid kön, men inte bara kön” – det vill säga att inte analysera kön separat från andra kategorier. Intersektionalitet blir här återigen ett sätt att nå en bättre förståelse av maktrelationers betydelse för människors förutsättningar i livet och anpassa våra tillvägagångssätt så att vi uppnår de resultat vi önskar.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo