2013-09-04

Hero Image

Vad kostar manlighet?

Män begår flest våldsbrott, äter mest kött och orsakar flest trafikolyckor. Det är beteenden som kostar samhället flera miljarder kronor per år. Under Almedalsveckan diskuterades vad manlighet kostar, konsekvenserna av manliga normer och förväntningar som finns på kvinnor och män.

Mäns brottslighet beräknades kosta rättsväsendet 31 miljarder kronor under 2012. Det är 25 miljarder mer än vad kvinnors brottslighet kostar. Uppskattningsvis ansvarar männen för 70 procent av alla trafikolyckor per år och en viktig orsak är mäns riskfyllda trafikbeteende. Under 2011 beräknades kostnaden för att hålla läktarna fria från våld under ishockeymatcher och matcher i fotbollsallsvenskan till omkring 90 miljoner kronor.

Och om män i Malmö skulle ändra sitt resmönster och resa som kvinnor gör skulle det frigöra mark till ett värde av 800 miljoner kronor samt minska miljökostnaderna och hälsokostnaderna för hundratals miljoner kronor varje år.

Det var några exempel som Magnus Jacobson, kommunikationsstrateg på Sveriges Kommuner och Landsting tog för att beskriva konsekvenserna av manligt beteende på seminariet i Almedalen – Vad kostar manlighet?

– Men vad är det för fråga egentligen, undrade Magnus Jacobsson och ledde snabbt samtalet in på normer. Och varför är detta intressant? Jo, för att normer är något vi alla bär på och inte minst männen själva blir offer för sin manlighet.

Skolan en stark skyddsfaktor

Carola Samuelsson, jämställdhetssamordnare i Borås stad, instämde och sa att normer och förväntningar skapar beteenden, något som är tydligt inte minst i skolvärlden. Omkring 25 procent av eleverna klarar inte att få godkända betyg och de flesta av dem är pojkar.

– Vi sätter in en massa resurser i form av åtgärdsprogram för att komma tillrätta med elevernas betyg med det verkar inte hjälpa.

– Vilka förväntningar, krav och normer är det då som styr, som gör att pojkar och flickor blir så olika? Vi vet från forskningen att vi har olika förväntningar på pojkar och flickor. Pojkar förväntas vara högljuda, busiga och skrikiga medan flickor förväntas sitta stilla och jobba. Barn lever upp till omgivningens förväntningar och man har sett att pojkar får mycket mer negativ förstärkelse och dubbelt så mycket tillsägelser i skolan jämfört med flickor, sa Carola Samuelsson.

Konsekvenserna av att inte klara av skolan kopplas ihop med framtida problem som arbetslöshet, utanförskap och brottslighet, enligt Carola Samuelsson, som påpekade att det finns en hel del samhällsvinster i att satsa på elevernas betyg.

– Att lyckas med skolan är den starkaste skyddsfaktorn mot psykosociala problem, sa Carola Samuelsson.

Nyansera manlighet och kvinnlighet

Mansforskaren Niclas Järvklo från Stockholms universitet var inne på samma linje och menade att normer är som ett förväntningstryck som är till för att skapa ordning i den sociala gemenskapen. Men han vill lyfta frågan en aning genom att sätta fokus på dubbeltydigheten i konstruktionen av manlighet.

– Å ena sidan ska män dra in pengar och vara huvudförsörjare i familjen. Å andra sidan är det mycket fokus på kvinnor i arbetslivet men desto mindre fokus på att få männen att komma hem. Att männen skulle jobba mindre är inte givet.

Niclas Järvklo menade att det finns tre aspekter att ta hänsyn till när man pratar om manlighet och maskulinitet. För det första är det är viktigt att prata om män som en grupp med makt och resurser. För det andra måste vi prata om mäns sårbarhet och mäns behov av omsorg i relation till makt.

– Det är viktigt att inte enbart tala om män utifrån maktbegreppet för då reproducerar vi normen av män som överordnade.

Det tredje handlar om att sätta makt, omsorg och sårbarhet i relation till varandra och inte tappa dessa tre perspektiv när man diskuterar så kallat maskulint kapital. Maskulint kapital innebär att grupper tillskrivs manliga egenskaper och därefter intar en position i samhället. Niclas Järvklo förklarade att män som inte innehar en position i samhället eller inte har arbete försöker skaffa sig maskulint kapital på annat sätt.

– Det talas om att män har makt i samhället men jag skulle vilja säga att det beror på var i samhällstegen man befinner sig. En arbetande kvinna har mer makt jämfört med en arbetslös man. Eller antagandet att män lever ett kortare liv men det är relativt. Män från Pajala har kortare livslängd än män från Danderyd.

Bilden av manlighet och kvinnlighet måste nyanseras, avslutade Niclas Järvklo.

Seminariet Vad kostar manlighet? är ett av fyra seminarier som Jämställ.nu, Nationella sekretariatet för genusforskning, Sveriges Kommuner och Landsting, Tema Likabehandling och VINNOVA arrangerade under Almedalsveckan 2013.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo