2013-02-12

Hero Image

Ungas yrkesval hotar välfärden

– Heteronormativiteten blir i det perspektivet ett problem för framtidens välfärd, säger sociologen och jämställdhetskonsulten Sofia B Karlsson. Hon har arbetat med projektet ”Spelar roll”. Karolinska institutet, KI, ville i samarbete med AIK fotboll få svar på frågan om varför endast 24 procent av studenterna på KI:s grundutbildningar är män. Intervjuerna med fotbollsspelarna, som var killar mellan 15 och 18 år, visade att tankarna kring utbildningsval påverkades starkt av föreställningar kring manlighet, och att traditionella vårdyrken som sjuksköterska och sjukgymnast var starkt kopplade till såväl kvinnlighet som omanlighet. Intervjuerna visade också att även om flera av killarna egentligen skulle kunna tänka sig att arbeta inom vården, vägde vikten av att leva upp till manlighetsnormen avsevärt tyngre. – Rädslan för att verka omanlig om man gjorde ett otraditionellt utbildningsval var överordnad, säger Sofia B Karlsson. Det blev under projektets gång också tydligt att det fanns en felaktig bild av vad exempelvis sjuksköterskeyrket innebär. – Att det är ett väldigt tungt och tekniskt yrke kom inte upp i diskussionen. Föreställningarna kring yrket var istället kopplade till värdeord som signalerar kvinnlighet och till sysslor som att fluffa till en kudde. När unga kontaktar studievägledare och frågar ”vad ska jag göra?”, då är ett bra tillfälle att öppna upp för att sjuksköterskeyrket passar alla, menar Sofia B Karlsson. – Studievägledare behöver vara medvetna om sina egna föreställningar om kön och genus, och fundera över hur yrken framställs och vilka råd som ges till vem. – Jag tror att man måste fundera på hur man presenterar utbildningarna, vilka värdeord som används och hur studenterna tas emot när de börjar. Heteronormen och föreställningen om kvinnor och män som två komplementära sinsemellan helt olika kön en starkt bidragande orsak till de könssegregerade utbildningsvalen. – Talet om kvinnors och mäns olikheter skapar föreställningar om vem som kan göra vad utanför planen och hur ett arbetslag ska se ut. Det fanns en bild av att tjejer skulle man bli kär i, inte arbeta med.

Problematisk grund för rekrytering

På landets teknikutbildningar är det istället den kraftiga dominansen av manliga studenter som är problemet. Doktoranden Andreas Ottemo har genom sin analys av de senaste 40 årens misslyckade försök att locka tjejer till teknikutbildningar kommit fram till att själva utgångspunkterna för rekryteringsarbetet är problematiska. – Standardfrågan är: ”Varför är kvinnor så få?”, och standardsvaret: ”De har felaktiga uppfattningar och har inte fattat att det är kul med teknik”. Standardstrategin utifrån detta har blivit: Låt oss visa kvinnorna att de har fel. Problemet med detta synsätt är enligt Andreas Ottemo att genusfrågan blir en kvinnofråga. Orsaken till snedrekryteringen förläggs till kvinnorna, som måste ”räddas” från sina missuppfattningar. – Det görs till ett problem som kan informeras bort, vilket gör det ointressant att förstå problematiken i grunden. En av nycklarna till ökad framgång i att locka fler kvinnor till teknikutbildningarna består, enligt Andreas Ottemo, i ett normkritiskt förhållningssätt och ökad inomvetenskaplig självkritik. – Man måste fråga sig vad det är som gör teknik till en manlig sfär och titta kritiskt på teknikens ämnesinnehåll, hur kanon ser ut, vad som är status och vad som betraktas som ”riktig” teknik. Ett annat sorts rekryteringsarbete handlar också om att förstå att ungas utbildningsval inte bara handlar om att ha kul och få hög lön, utan också om identitet och föreställningar om var man kan passa in. Likhetstecknet mellan manlighet och teknik hindrar inte bara kvinnor utan även män som inte kan identifiera sig med den gängse normen, att söka sig till teknikutbildningar, menar Andreas Ottemo. – Man behöver fundera på hur utbildningsmiljöerna kan pluraliseras och skapa fler möjligheter för vad det innebär att vara student på en teknisk högskola.

Lönar sig inte att välja annorlunda

Caroline Berggren från Göteborgs universitet har skrivit sin avhandling om könsstereotypa utbildningsval. Enligt statistiken gör både killar och tjejer genomgående mycket könsstereotypa val till såväl gymnasie- som universitets- och högskolestudier. Valen har inte blivit mindre stereotypa under 2000-talet och enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån kommer mönstren att bestå under de närmaste decennierna. Caroline Berggren nämner ett flertal bakomliggande orsaker. – Som lönerna ser ut i dag finns inga incitament för killar att göra könsatypiska utbildningsval. Ur ett livslöneperspektiv tjänar de mer än kvinnor utifrån de val de gör i dag, så varför skulle de ändra sig? Hon ser också problemet att de tjejer som söker sig över könsgränserna blir straffade i sitt val. – Många av de tjejer som väljer mansdominerade program i gymnasiet hoppar av eftersom de känner sig mobbade, utsätts för sexuella trakasserier och trivs dåligt. Lösningen på de könssegregerade utbildningsvalen och sedermera arbetsmarknaden består, enligt Caroline Berggren, bland annat i att börja verka för jämställdhet i klassrummen. Lärare och övrig skolpersonal behöver utbildas för att få ökad genusmedvetenhet och bemöta barnen på ett mer jämställt sätt. – Ett sätt är att börja följa de lagar som redan finns. I både högskole- och skollagen står att flickor och pojkar ska behandlas lika. Men frågan är, blir det något mer än en pappersprodukt?

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo