2012-12-03

Hero Image

Trygga parkeringshus i Göteborg

Parkeringshus pekas ofta ut som särskilt otrygga platser i det offentliga rummet. På det kommunala parkeringsbolaget i Göteborg bestämde sig personalen för att göra något åt saken. Glas istället för betong och rätt belysning skapar nu en tryggare miljö.

Forskning visar att otrygghet är det som mest begränsar kvinnors möjligheter att röra sig i stadsmiljön – och gör att kvinnors valmöjligheter i fråga om arbete, nöjen, bostäder och transportmedel begränsas.

Det gäller inte minst parkeringshus med pelare, mörka nischer, dolda hörn, omålad betong, dålig belysning och täta väggar mot omgivningen. Trappor och hissar går oftast inte att se in i och obehagliga möten blir svåra att förutse. Flyktvägarna är få och det är ofta tomt och ödsligt i garagen. Kundundersökningar i flera städer har visat att färre kvinnor än män använder p-husen.

”Men genom rätt fysiska åtgärder kan vi minska otryggheten på bolagets anläggningar.”

– Ett parkeringsbolag kan inte lösa det bakomliggande problemet, mäns våld mot kvinnor. Men genom rätt fysiska åtgärder kan vi minska otryggheten på bolagets anläggningar, konstaterar Jonas Nilsson, affärsutvecklare för stadsutveckling på Göteborg Stads Parkerings AB och ansvarig för parkeringsbolagets arbete med att stärka tryggheten ur jämställdhetsperspektiv.

Ökad trygghet i och i anslutning till p-husen gör att fler kvinnor känner att de har tillgång till att parkera på platsen. Det ger fler betalande och mer nöjda kunder. Trygghet och jämställdhet ingår därför numera i Göteborgs Parkerings AB:s affärsplan.

Fem teman

Förändringsarbetet började med en litteraturstudie för att sammanställa fakta om utformningen av parkeringsanläggningar kopplat till trygghet och jämställdhet. Nästa steg var att skapa en inventeringsmall för parkeringsanläggningar.

Mallen fick fem teman: invändig miljö, närmiljö, omgivande miljö, skötsel och underhåll samt fysisk planering. Mallen används vid inventering av befintliga parkeringsanläggningar men kan också fungera som en checklista vid planering och utformning av nya parkeringshus.

Mallen testades på ett antal befintliga parkeringsanläggningar i Göteborg med positiva resultat.

Värderos

Nu behövdes ett värderingsverktyg. En så kallad värderos jämför trygghetskvaliteter och brister mellan stadens olika parkeringsanläggningar så att kommunen sedan kan prioritera åtgärder.

Värderosens indikatorer är kopplade till de fem teman som tas upp i inventeringsmallen. Om måluppfyllelsen är god markeras detta långt ut på den axel som tillhör respektive indikator. Om uppfyllelsen är låg hamnar markeringen närmare rosens centrum.

Arbetsmetoden prövades genom inventering av ett antal parkeringsanläggningar och har redan lett till en hel del ombyggnationer och förbättringar.

Fokus på otrygga omgivningar

Sedan tidigare finns flera undersökningar som ger en bra bild av hur en parkeringsanläggning kan utformas för trygghet invändigt. Om parkeringshusens närmiljöer och vägen till och från p-husen finns inte lika mycket kunskap fast de är minst lika viktiga och ofta mer eftersatta.

Om vägen till ett p-hus är otrygg kan det leda till ovilja att parkera i anläggningen, oavsett om den är trygg inuti eller inte.

”Vi jobbar nu med att hitta en hållbar arbetsform så vi kan ta ett kommungemensamt ansvar för tryggheten i alla våra stadsdelar.”

För att stärka tryggheten utanför parkeringsbolagets p-hus krävdes samverkan i gränslandet mellan olika huvudmäns ansvarsområden. Parkeringsbolaget kan inte gärna byta armaturer eller beskära buskar på någon annans mark.

– När du kommer ut ur ett p-hus är det ofta andra förvaltningar än parkeringsbolaget som bygger, underhåller och planerar. Vi jobbar nu med att hitta en hållbar arbetsform så vi kan ta ett kommungemensamt ansvar för tryggheten i alla våra stadsdelar, berättar Jonas Nilsson.

Självklart med jämställdhet

Kunskaperna börjar sätta sig i organisationen. Trygghet och jämställdhet har blivit något som det pratas om på ett självklart sätt bland personalen på parkeringsbolaget. Jonas Nilsson ger ett exempel.

– Något roligt som hände var att våra konsulter, Landskapsgruppen, gjorde en liten fältstudie på ett av våra p-hus och snickrade ihop ett åtgärdsförslag. Det handlade bland annat om att rensa i området utanför. Utan att veta om det satte vår förvaltare igång med att göra precis det som stod i åtgärdsprogrammet. När Roland Ahlgren från Landskapsgruppen presenterade åtgärdsförslagen tipsade vi honom om att åka tillbaka till p-huset och titta. Mycket var redan utfört. Han blev såklart full i skratt.

Lisa Gålmark
Granskad: 24 jan 2019
Publicerad: 3 dec 2012
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo