2019-02-12

Hero Image

Ett normkritiskt perspektiv på olyckor

Unga män orsakar fler trafikolyckor än andra grupper, men det är inte bara män som drabbas av sitt eget risktagande: fler män orsakar att kvinnor dör i trafiken än tvärtom. För att uppnå förändring krävs samarbete, validerade metoder och mod att pröva nytt. Genom ett pågående projekt vill Räddningstjänsten Syd erbjuda män och kvinnor ett likvärdigt skydd mot olyckor.

Ett normkritiskt perspektiv på olyckor är ett innovationsprojekt med fokus på att förebygga trafikolyckor som Räddningstjänsten Syd driver med stöd från Vinnova.

Projektledaren Lynn Ranåker arbetar på Räddningstjänsten Syd och är själv brandman i sin hemkommun Höör på fritiden. Hon menar att det är nödvändigt att arbeta med jämställdhetsintegrering för att kunna förebygga olyckor.

”Lagen säger att alla ska ha ett likvärdigt skydd mot olyckor. Jag har det som ett mantra, men vi erbjuder i själva verket olika skydd för olika grupper. Inte minst skiljer det sig åt mellan män och kvinnor. Genom att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv kommer vi att sänka antalet olyckor.”

Osäkerhet kring genus och jämställdhet

Projektet inleddes med en intervjustudie som involverade flera av de aktörer som på olika sätt ansvarar för olycksfall och förebyggande insatser: fem räddningstjänster från olika delar av landet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Transportstyrelsen, en privat trafikskola, tre kommuner och några forskningsenheter från Lunds universitet.

En rad olika nyckelpersoner involverades, allt ifrån chefer med ansvar för den förebyggande verksamheten till utförare i form av brandmän och instruktörer.

Studien visade att många bland de ansvariga aktörerna upplever en osäkerhet kring frågor som rör genus och jämställdhet; bortsett från arbetet med breddad rekrytering för att få fler kvinnor att arbeta som brandmän, tycktes många uppfatta genusfrågor som abstrakta.

Intervjuerna visade också att många frågor faller mellan stolarna och att ingen enskild aktör äger frågan själv. Därför beslutade man sig för att gå vidare gemensamt. Räddningstjänsten Syd har tillsammans med Lunds Universitet bjudit in till tre storgruppsmöten under hösten 2018.

Innovativt att skapa samsyn

Det blev ett starkt positivt gensvar från deltagarna, som ville fortsätta träffas för att diskutera vidare hur de kan ge invånarna en jämställd service.  Varje person som har visat intresse eller deltagit har fått information kontinuerligt, både innan varje workshop om vad som ska diskuteras, och i efterhand ett material som sammanfattar och konkretiserar diskussionerna under workshopen.

Lynn Ranåker menar att det utökade samarbetet är innovativt i sig och att det har lett till en samsyn mellan verksamheterna, inte minst kring behovet av ett jämställdhetsperspektiv i det förebyggande arbetet.

Att män är mer risktagande och orsakar fler allvarliga olyckor i trafiken är väl känt. Många insatser har därför vänt sig mot i synnerhet unga män, ofta i syfte att förändra beteenden. Men att förändra individers eller gruppers beteenden är i själva verket bland det svåraste och mest tidskrävande man kan ägna sig åt, berättar Lynn Ranåker.

– Det är lätt att de som skriker högst får mest förebyggande åtgärder. Ett klassiskt exempel på en trafikolycka är en yngre man som kör på en äldre kvinna vid ett övergångsställe. Vem är det som är i störst behov av förebyggande insatser i ett sådant fall?

De som drabbas mest får minst

Även om äldre kvinnor ofta drabbas av trafikolyckor får de färre insatser. För att kunna veta vilka insatser som är effektiva behöver det olycksfallsförebyggande arbetet bygga på validerade data, och inte förutfattade meningar om vissa grupper eller risker.

– När vi jobbar med validerade metoder så innebär det att det ska ha utförts ett test som analyserats och att man förändrar metoden utefter det utfall man fick. Då har vi en validerad metod, säger Lynn.

– Nu kanske jag sticker ut hakan, fortsätter hon och skrattar, men jag tycker det känns rätt innovativt inom kommunal verksamhet. Det kan verka överväldigande med all data vi samlar på oss, men det gör det lättare att se relevansen av en viss åtgärd, istället för att vi går på magkänsla och riktar in oss på samma grupper som vanligt.

Viktigt med validerade data

Lynn betonar vikten av att arbeta på detta sätt för att ta reda på varför trafikolyckor inträffar, och hon menar att man ofta måste gå ner på detaljnivå för att verkligen förstå orsakerna.

– Om man bryter ned gruppdata så kan vi bli bättre på att förhindra liknande olyckor. Då kan vi tillsammans, Räddningstjänsten, Vägverket, Gatukontoret och kanske även den kommunala äldreomsorgen, sammanställa data och titta på vilka åtgärder som kan minska olycksrisken på en viss plats, och säkra upp så att Agda, 78 år, kan gå hemifrån och till affären utan att riskera att bli påkörd.

– Men det är förstås också viktigt att den data vi använder inte manipuleras, att värden inte tagits bort för att passa in. Vi ser alltid till att ha all rådata att falla tillbaka på om någon vill syna det vi tagit fram.

Att samma personer har varit med vid samtliga aktörsgemensamma träffar har varit ett vinnande koncept, enligt Lynn Ranåker. Det har gjort att man kunnat etablera en gemensam kunskapsnivå och nå konsensus kring vilka utmaningar och lösningar man ska fokusera på. Hon hoppas att utökat samarbete och utvecklandet av nya metoder ska bidra till ett mer jämställt skydd och på sikt förstås även till färre allvarliga olyckor.

Vinnova
Granskad: 12 feb 2019
Publicerad: 12 feb 2019

Unga män orsakar fler trafikolyckor än andra grupper, men det är inte bara män som drabbas av sitt eget risktagande: fler män orsakar att kvinnor dör i trafiken än tvärtom. För att uppnå förändring krävs samarbete, validerade metoder och mod att pröva nytt. Genom ett pågående projekt vill Räddningstjänsten Syd erbjuda män och kvinnor ett likvärdigt skydd mot olyckor.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo