2014-06-25

Hero Image

I spänningsfältet mellan teori och praktik

Förhållandet mellan teori och praktik ses ofta som en motsättning. Men när det gäller jämställdhetsintegrering i myndigheter står mycket att vinna om perspektiven följs åt. Det stod klart under ett seminarium på Nordiskt Forum.

I seminariet ”Opraktisk kunskap eller kunskap som praktik” medverkade tre av de 18 myndigheter som fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. Tillsammans med moderatorerna, Kerstin Alnebratt och Fredrik Bondestam från Nationella sekretariatet för genusforskning, samtalade de om förhållandet mellan kunskap och praktik, hur kunskap kan leda till förändrade arbetssätt och vilken kunskap som föds ur myndigheternas arbete för jämställdhet. Myndigheterna visade tydligt hur teori och praktik går hand i hand. Men från tre skilda utgångspunkter.

Inte så svårt som det låter

Seminariet anordnades av Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Kerstin Alnebratt inledde genom att konstatera att jämställdhetsintegrering kräver flera olika typer av kunskap.

– För att lyckas behöver du inte bara kontextspecifik utan även teoretisk och praktisk kunskap. Det betyder att du behöver kunna den egna verksamheten, du ska veta hur du ska tolka den könsuppdelade statistiken och hur du kan gå tillväga, det vill säga hur det praktiska arbetet kan organiseras och vad det får för konsekvenser.

Det kan låta mastigt. Men Kerstin Alnebratt understryker att det inte behöver vara så svårt som det låter.

– Jämställdhetsintegrering som strategi fyller 20 år i år, kunskapsmassan har vuxit på senare tid, genusvetare utbildas vid i princip alla universitet i Sverige. Dessutom finns det genvägar som till exempel webbportalen Jämställ.nu där det finns massor av verktyg, metoder och länkar till mer teoretisk kunskap.

Problematisera det ”sunda förnuftet”

Samtidigt saknas inte utmaningar. Fredrik Bondestam har erfarenheter både från forskarvärlden och från konsultarbete ute på fältet och menar att forskare ibland kan uppfattas som underliga typer.

– De blir inte alltid förstådda och det finns flera skäl till det, bland annat att de inte gör sig till en del av organisationen och inte sätter sig in i hur verksamheten bedrivs. Det kan också handla om att de inte talar rätt språk. Då uppstår krockar som gör att forskningen inte får tillträde till myndigheternas arbete. Det är ett stort översättningsarbete som forskarvärlden och praktiker måste göra tillsammans.

”Att utmana organisationens självbild, det tror jag är forskarens roll”

Han menar att en av forskningens största bidrag ute i verksamheter är möjligheten att problematisera det ”sunda förnuftet” som ofta råder.

– Det här att man gör som man alltid har gjort, det är forskare bra att slå hål på. Att utmana organisationens självbild, det tror jag är forskarens roll.

Hittar hela tiden nya sätt

Helena Lundgren är handläggare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), en myndighet med många års erfarenhet av att arbeta med rättighetsfrågor. Hon menar att arbetet med jämställdhetsintegrering har underlättat kunskapsöverföringen mellan teori och praktik.

– Vi har ett uppdrag om unga, maskulinitet och våld där vi såg att det saknades forskning. Så i år satte vi en prioritering i bidragsgivningen för jämställdhetsprojekt som jobbar förebyggande när det gäller mäns våld mot kvinnor. Där ser vi hur forskningen faktiskt kan leda till en konkret praktisk förändring.
Hon tycker att myndigheten hela tiden hittar nya sätt att få in kunskap i verksamheten.

– Det har blivit legitimt att ta sig an det här perspektivet, även inom områden där det inte finns ett jämställdhetperspektiv inskrivet i instruktionen. Till exempel har vi en bidragsgivning till projekt som riktar sig mot rasism och intolerans. Där skulle vi kunna anlägga ett perspektiv kopplat till kön och jämställdhetsintegrering och se hur vi fördelar våra pengar.

Kvinnor slås ut från arbetslivet

Mats Ryderheim, programledare för ett projekt om kvinnors arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket, berättar att deras forskningsrapporter visar att kvinnor slås ut från arbetslivet i större omfattning än män.

– Kvinnor utsätts för belastningsskaderisker i större utsträckning än män, både fysiskt och psykiskt i form av stress och press. Enligt forskningen gäller detta även där kvinnor och män har samma yrken eftersom de ofta har olika arbetsgifter.

Arbetsmiljöverket har tagit fram ett antal kunskapssammanställningar som tydliggör de mönster som leder till att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden.

– Vi har även utformat ett frågehäfte som kan användas både av inspektörer och ute på arbetsmarknaden. Det kan öppna ögonen på både arbetsgivare och skyddsombud.

Börja från gräsrotsnivå

Alla myndigheter har inte samma utgångspunkt eller förutsättningar i arbetet med jämställdhetsintegrering. Ett exempel är Sametinget.

”Vi kommer från ett uppifrånperspektiv och vet att det finns en utbredd misstro mot myndigheter och den svenska staten.”

– Den samiska gruppen har blivit koloniserad av den svenska kulturen och nationalstaten Sverige. Vi kommer från ett uppifrånperspektiv och vet att det finns en utbredd misstro mot myndigheter och den svenska staten. Det gör det känsligt att jobba med de här frågorna, säger Adriana Aurelius, jämställdhetssamordnare på Sametinget.

Sametinget utgörs dels av tjänstemän med regleringsbrev från regering och riksdag och dels av ett parlament som väljs av invånarna i det samiska samhället. Adriana Aurelius berättar att tjänstemännen på Sametinget ibland blir bärande av symbolisk svenskhet eftersom man uppfattar dem som närmare den svenska staten. Politikerna i Sametinget kan förhålla sig mer fritt och stå kvar i den samiska identiteten. Därför måste jämställdhetsgruppen först förankra arbetet hos politikerna.

Adriana Aurelius uppgift är inledningsvis att lyssna på alla i Sametinget för att få ökad kunskap om situationen och sen återföra det i sin analys.

– I kolonisation av ett folk används genusstrukturer och könsmaktordningar aktivt. Och det här har självklart påverkat könsmaktsordningen inom det samiska samhället. Vår analys är att ett jämställdhetsintegreringsarbete måste börja i ett dekolonisationsperspektiv, en ansats för att skapa nya normer och riktlinjer som det samiska samhället är nöjda med.

I arbetet har de tagit fasta på teoribildningen kring black feminism och kolonisationsforskning och lutar sig mot teoretiker som Angela Davis, Bell Hooks och Ania Loomba. Det handlar om att lära om och att börja från gräsrotsnivå.

– Alla människor måste få delta i att forma sina egna analyser, problemställningar och mål. Vi kommer skapa samtalsgrupper som själva ska få formulera bilden av vilka sociala problem som finns i det samiska samhället idag. Det är människorna själva och deras iakttagelser som ska ligga till grund för både teoribildningen och det praktiska arbetet.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo