2014-06-26

Hero Image

Ingen quick fix gör myndigheter jämställda

Machomentalitet och könsstereotypt bemötande präglar många svenska myndigheter. Men förändring är på gång. Under Nordiskt Forum berättade flera myndigheter om resultatet av arbetet med jämställdhetsintegrering.

– Veganer, cyklister och gubbar med hatt. Här är alla välkomna, försäkrar chefen på ”Myndigheten” glatt, men pratet om mångfald visar sig vara tomma ord.

Seminariet ”I allMÄNhetens tjänst” inleddes med en iscensatt anställningsintervju där den arbetssökande möttes av kränkande kommentarer om sin etnicitet, religion och sexuella läggning.

– Det här bygger på berättelser från våra vänner. Så här kan det faktiskt gå till, sa Jeanette Larsson, som modererade seminariet tillsammans med Claes Schmidt/Sara Lund.

Svenska myndigheter ska arbeta för mångfald och jämställdhet men i praktiken finns ett glapp mellan retorik och verklighet instämde jämställdhetsminister Maria Arnholm.

– Jämställdhetsintegrering är den långsamma metoden som ska fylla det glappet, sa hon i sitt anförande.

Finns mycket att göra

Omkring 130 personer kom för att lyssna till seminariet om jämställdhetsarbete inom svenska myndigheter under Nordiskt Forum. Under år 2013-2014 har 18 myndigheter fått i särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. I sitt arbete får de stöd av programmet JiM – Jämställdhetsintegrering i Myndigheter.

Försvarsmakten är en av myndigheterna i satsningen och enligt ställföreträdande insatschef, Anders Grenstad, finns mycket att göra. Han är besviken på den långsamma utvecklingen inom Försvaret och upplever att myndigheten står och stampar.

– Bara 10 procent av våra anställda är kvinnor. Det gör att de ses som ett spännande inslag på arbetsplatsen, sa han under seminariet, som arrangerades av Nationella sekretariatet för genusforskning.

”– Bara 10 procent av våra anställda är kvinnor. Det gör att de ses som ett spännande inslag på arbetsplatsen.”

Anders Grenstad lyfte särskilt homosocial rekrytering och den utbredda machomentaliteten som stora problem inom Försvaret.

– Det finns ingen quick fix. Särskilt inte i vår myndighet, sa han innan han lämnade över till Ulf Jonson, chef för klientenheten på Kriminalvården.

Även där är kvinnor i tydlig minoritet både bland anställda och klienter. Bland de intagna på svenska fängelser finns 220 kvinnor och 4 000 män.

– Kvinnor är en marginaliserad grupp och både lokalerna och insatserna är utformade ur ett manligt perspektiv, sa Ulf Jonson, som betonade att arbetet med jämställdhet handlar om både klienterna och om personalen.

Trakasserier är ett stort problem inom Kriminalvården och machomentaliteten är, enligt Ulf Jonson, stark.

– Det finns en hård jargong med homofoba inslag och den jargongen kan medvetet eller omedvetet stärkas av personalen, sa han under seminariet, där även representanter från Vetenskapsrådet, Boverket och Skatteverket deltog.

Vi måste öppna våra ögon

Arbetet med jämställdhetsintegrering inleds ofta med att problem synliggörs med hjälp av kartläggningar och undersökningar.

– Vi måste öppna våra öron och skaffa kunskapen. Sedan kan vi förändra, sa Maria Arnholm under sitt anförande.

Kerstin Hugne, utvecklingsledare på Boverket, framhöll behovet av mer kunskap om hur människor använder olika miljöer och rum. Hon betonade också betydelsen av att granska den egna kommunikationen så att bildval och språk inte exkluderar.

På Skatteverket har man svarat på regeringens uppdrag genom att undersöka kundbemötandet på sina servicekontor och på skatteupplysningen. Undersökningen visar att män får mer utförlig hjälp från Skatteverkets rådgivare.

– De kopplas snabbare till experter och får mer praktisk hjälp till exempel med att fylla i blanketter. De här insikterna kommer vi lyfta fram i vår bemötandeutbildning, sa myndighetens jämställdhetskoordinator Kristin Lilieqvist.

Lever inte upp till jämställdhetsmålen

Även Vetenskapsrådet har genomfört en undersökning som visar på brister. Myndigheten fördelar årligen omkring 6 miljarder kronor i forskningsmedel, men beslutsprocesserna lever inte upp till jämställdhetsmålen. Män tar större plats än kvinnor i diskussionerna och föreställningar kring genus påverkar synen på de bidragssökande forskarna.

”– En kvinna som arbetar i grupp kan till exempel ses som någon som ”hänger på” medan män i högre utsträckning bedöms vara ’bra på att samarbeta.'”

– En kvinna som arbetar i grupp kan till exempel ses som någon som ”hänger på” medan män i högre utsträckning bedöms vara ”bra på att samarbeta”, förklarade Carl Jacobsen, samordnare av jämställdhetsarbetet på Vetenskapsrådet.

– Vi måste ta upp det här till diskussion och utbilda i synnerhet ordförandena i beredningsgrupperna, fortsatte han.

Kerstin Alnebratt, föreståndare på Nationella sekretariatet för genusforskning, beskrev resultaten i Vetenskapsrådets undersökning som ”hårresande”. I reflektionen som avslutade seminariet tryckte hon på behovet av tydligare politisk styrning och en vidare diskussion om målen för jämställdhetsarbetet.

– Om vi ska nå förändring krävs det att varje departement driver på, sa hon.

Avslutningsvis varnade hon också för riskerna med att bedriva jämställdhetsarbete i projektform.

– Det är ett fantastiskt arbete som har genomförts på myndigheterna, men allt vi har hört om här i dag är tvååriga satsningar. Den typen av tillfälliga stödprojekt har avlöst varandra genom åren. Nu är det hållbarhet som måste till, sa hon.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo