2015-10-19

Hero Image

En samlad struktur för jämställdhetspolitiken

Den jämställdhetsutredning som Cecilia Schelin Seidegård överlämnade till regeringen föreslår delvis nya mål och en ny myndighet för jämställdhetspolitiken. Att arbetet kräver en mer långsiktig organisering är något som har lyfts under en längre tid.

Cecilia Schelin Seidegård, landshövding på Gotland, utsågs av den förra regeringen till statens utredare i jämställdhet. När nu slutbetänkandet Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) överlämnats handlar en stor del om hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska organiseras framöver.

Ny myndighet

Likt flera andra aktörer, senast Riksrevisionen med en rapport som kom i somras, framhåller utredaren att jämställdhetspolitikens genomförande lider av bristande styrning, långsiktighet och uppföljning. En ny myndighet föreslås för att ge jämställdhetspolitiken samordning, stöd och analys. Den ska även fungera som expertmyndighet för regeringen.

Lillemor Dahlgren på Nationella sekretariatet för genusforskning är verksamhetsledare för Jämställ.nu och stödet till Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM. Hon välkomnar förslaget att ta ett samlat grepp.

– Det är viktigt att tidigare tillfälliga satsningar permanentas, och att det finns en instans för både stöd till och uppföljning av allt arbete som pågår.

Återstår utmaningar

Det finns också utmaningar som utredningens förslag i sig inte löser.

– Ett ökat krav på offentliga verksamheter kommer även leda till ett ökat behov av stöd. En utmaning blir att erbjuda stöd med hög kvalitet utifrån föreslagna resurser. Andra frågor som återstår att lösa är hur närheten till forskningen bör göras mer tydlig, och konsekvenserna av lyfta programsatsningar och uppdrag ur de organisationer där de är placerade idag, för att lägga in i den nya myndigheten, säger Lillemor Dahlgren.

Enligt utredningens förslag skulle den nya jämställdhetsmyndigheten – förutom ansvaret för Jämställ.nu och stödet till statliga myndigheter inom ramen för JiM – överta uppgifter som i dag ligger på andra myndigheter: det nationella kompetens- och samordningsuppdraget rörande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som Länsstyrelsen i Östergötlands län ansvarar för; den samordning som Länsstyrelsen i Stockholms län svarar för när det gäller arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella och andra ändamål; samt uppgiften hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för att fördela bidrag enligt förordningen (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt.

Nya delmål

Utredningen föreslår också att dagens fyra jämställdhetspolitiska delmål ersätts med fem delvis nya: 1) En jämn fördelning av makt och inflytande, 2) Ekonomisk jämställdhet, 3) Jämställd utbildning, 4) Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, samt 5) Jämställd hälsa, vård och omsorg.

Kerstin Alnebratt är föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och var expert i jämställdhetsutredningen. Hon välkomnar att hälsa och utbildning lyfts fram på ett tydligare sätt än tidigare. Samtidigt är hon kritisk till hur utredningen arbetat med målen som helhet.

– Det hade behövts en mycket mer grundlig översyn. Jag tror att målen till viss del kan leda oss i fel riktning. De riskerar att dölja att det inom kategorierna kvinnor och män finns andra maktordningar som det krävs förståelse för om vi ska arbeta systematiskt med jämställdhet. Ett intersektionellt perspektiv, om man så vill.

De jämställdhetspolitiska målen ska kunna användas bland annat i arbetet med jämställdhetsintegrering som strategi.

– Nu har vi allmänna mål utan problemformulering, vilket gör att de blir svåra att förhålla sig till för myndigheter och andra, säger Kerstin Alnebratt.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo