2014-10-16

Hero Image

Vem är en riktig mamma?

Den allmänna retoriken i Sverige har gått från moderskap till föräldraskap. Samtidigt finns fortfarande specifika förväntningar på gruppen kvinnor. Både när det gäller att kunna och vilja få barn, samt på vilket sätt de förväntas vara föräldrar. Forskarna Monica Johansson och Katarina Boye har försökt få syn på normerna kring moderskap, från varsin utgångspunkt.

Hur ser normerna och gränserna kring moderskap ut? På vilket sätt skiljer sig förväntningarna på att vara kvinna och förälder jämfört med att vara man och förälder? Det är frågor som både Katarina Boye och Monica Johansson är nyfikna på.

Forskarna har gripit sig an frågorna i varsin studie. Katarina Boye genom att tillsammans med forskarkollegor intervjua 20 par i 30-årsåldern innan de väntade sitt första barn. Monica Johansson genom att intervjua åtta lesbiska, bisexuella och heterosexuella kvinnor som inte lever enligt heteronormen, utan har andra erfarenheter av moderskap.

Skilda förväntningar på kvinnor och män

Katarina Boye, sociolog vid Örebro Universitet, har tidigare studerat kvinnors och mäns fördelning av arbetstid i hemmet och på arbetsmarknaden. Hennes och andras studier har visat att fördelningen förändras när par får barn, bland annat genom att kvinnors deltidsarbete och tid i hushållsarbete ökar mer än för männen.

– Det verkar som att barnen gör skillnad. Då ville vi veta: Vad är det som händer i övergången från att inte ha barn till att ha barn i en heterosexuell relation?

Katarina Boye och hennes kollegor intervjuade 20 heterosexuella par, där både kvinnan och mannen hade jobb och där paret väntade sitt första barn tillsammans. Samtliga intervjuade uttryckte att jämställdhet är viktig och ungefär hälften planerade att dela lika på föräldraledigheten. Men i intervjuerna framkom även exempel på skilda förväntningar på kvinnans och mannens roll som föräldrar. Några av de intervjuade definierade exempelvis moderskänslor som annorlunda och starkare än faderskänslor, och vissa uttryckte att papporna bör få utrymme att vårda barnet på sitt eget vis.

Faderskapet i fokus

De intervjuade uppehöll sig överlag mycket vid faderskapet. Både män och kvinnor betonade att det är viktigt att gynna relationen mellan barnet och pappan och att mannen har rätt att vara ledig.

– Vi ser den här rörelsen som har funnits i samhället under senare år. Man lägger mycket vikt vid pappan, och en förändrad maskulinitet med ökad betoning på omvårdnad, säger Katarina Boye.

”– Intervjupersonerna pratar till exempel om att barnet måste få en nära relation till pappan också. Relationen till mamman verkar tas för given.”

– Samtidigt är det slående att man inte pratar om mammans roll. Intervjupersonerna pratar till exempel om att barnet måste få en nära relation till pappan också. Relationen till mamman verkar tas för given.

Myten om den goda modern lever kvar

När forskarna bad de blivande föräldrarna att berätta om hur de hade tänkt göra med föräldraledigheten framställdes amningen ofta som avgörande för kvinnans ledighet, och därmed även för mannens.

– Vissa talade om att kvinnan måste vara hemma minst 6-8 månader och sedan kanske man lägger på några månader till för säkerhets skull. Sedan får pappan ta sin ledighet efter det.

I resonemangen om föräldraledighet betonade flera av intervjupersonerna vikten av att se till ”barnets bästa”. Detta definierades på olika sätt av olika par. En del tryckte på vikten av att barnet får amma så länge det vill. De par som planerade att dela föräldraledigheten helt lika betonade istället barnets rätt att ha en nära relation till båda föräldrarna.

Katarina Boye konstaterar att satsningarna för ökad jämställdhet i Sverige länge var inriktade på arbetsmarknaden och att kvinnor skulle kunna ha en karriär. På senare år har diskussionen även handlat om ansvaret för hemmet och barnen. Men medan det pratas mycket om pappamånader och en förändrad papparoll problematiseras sällan kvinnors föräldraroll.

– Det märks att det handlar om motstridiga processer. Man pratar om jämställdhet och en förändrad maskulinitet. Men samtidigt finns bilden av den goda modern kvar – som tar huvudansvaret för att barnen är hela, rena och friska.

Lesbiska föräldrar ifrågasätts

Monica Johansson har i sin avhandling I moderskapets skugga valt att studera normer kring moderskap ur en annan synvinkel. Hon har valt att intervjua personer som inte lever i en heterosexuell relation och som lever utan barn, eller med barn i ett icke-traditionellt sammanhang.

Genom att inte främst studera hur kvinnor är föräldrar i relation till en man menar Monica Johansson att andra faktorer träder fram. Inte minst hur förväntningarna ser ut på kvinnor som grupp om att kunna och vilja bli föräldrar, samt på vilket sätt det förväntas gå till för att man ska betraktas som en ”riktig” mamma.

En av de normer som intervjupersonerna måste förhålla sig till är den om att barn är produkten av en mammas och en pappas genetiska material.

”– Spermadonatorn blir en ”pappa”, även om de flesta nog är överens om att ”pappa” liksom ”mamma” är en roll, en identitet eller en social relation.”

– Intervjupersoner som fått gemensamma barn i en lesbisk relation berättar att personer runt omkring, både professionella och vänner, frågat vem ”pappan” är. Alltså trots att det framgått att de gjort donatorinsemination. Så spermadonatorn blir en ”pappa”, även om de flesta nog är överens om att ”pappa” liksom ”mamma” är en roll, en identitet eller en social relation.

Intervjupersoner som är föräldrar i en lesbisk relation berättar om erfarenheter av att både bli normaliserad och ifrågasatt. Att som kvinna ha barn är visserligen en norm som de uppfyller, men om de inte har biologiska band till sitt barn riskerar de att möta ett visst ifrågasättande.

– En av intervjupersonerna beskriver hur hon är kritisk till begreppet ”medmamma”, som är relativt vanligt för att beskriva den föräldern i en tvåsam lesbisk relation som inte varit gravid med gemensamma barn. Detta eftersom det språkligt gör en tydlig skillnad mellan ”mamman” och ”den andra mamman”.

Viktiga relationer undervärderas

Intervjupersonernas berättelser visar enligt Monica Johansson att det finns många erfarenheter som inte passar in de motsatspar som ofta sätts upp, såväl i dagligt tal som i juridiken.

– En av mina intervjupersoner, Lena, beskriver till exempel hur hon hamnar mellan både förälder/barnlös och frivilligt/ofrivilligt barnlös. Hon har inte fått några biologiska barn, men har nära relationer med många barn och unga och har dessutom en föräldraroll som kontaktfamilj. Under många år försökte hon inte aktivt få biologiska barn, men i fyrtioårsåldern gjorde hon några inseminationsförsök som misslyckades.

Monica Johansson menar att det finns en risk att normerna och gränserna kring moderskap leder till att många viktiga relationer undervärderas.

– Om moderskap i betydelsen ”biogenetiska band mellan förälder och barn” hela tiden hamnar i fokus utan att problematiseras riskerar variationen av betydelsefulla relationer och omsorgspraktiker att hamna i skymundan.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo