2014-09-08

Hero Image

”Våld är en jämställdhetsfråga”

Trots att ett av de jämställdhetspolitiska delmålen handlar om just mäns våld mot kvinnor har det kommit att särskiljas från annat jämställdhetspolitiskt arbete. Kontinuitet, samorganisering och fler satsningar på förebyggande arbete mot våld är vad panelen på Almedalsseminariet ”Jämställdhet – ett verktyg mot våld” önskar sig av framtiden.

Medverkade gjorde bland andra Jenny Westerstrand, forskare vid Uppsala universitet och medförfattare till Slagen dam, den största omfångsstudie som gjorts i Sverige vad gäller mäns våld mot kvinnor. Hon menar att den tydliga och i jämförelse förhållandevis radikala inkluderingen av våld i jämställdhetspolitiken är ett resultat av ett förtroende från staten till kvinnojoursrörelsen. Hennes tolkning är att staten nu, när politiken ska omsättas i verksamhet, försöker backa och hitta nya, mindre skrämmande tolkningar.

– Den svenska politiken har historiskt gjort skillnad på allvarligt och normalt våld, med fokus på att bekämpa det allvarliga våldet. Vetenskapen skulle visa var våldet uppstod så att vi kunde stoppa det. Från början baserade sig all forskning på polisanmälningar och enligt dessa var det män i marginalen som utövade våld mot kvinnor i marginalen. Idag vet vi att den bilden inte stämmer.

”Den svenska politiken har historiskt gjort skillnad på allvarligt och normalt våld, med fokus på att bekämpa det allvarliga våldet.”

Även ”normala” män

Kvinnor som söker hjälp har inte erfarenheter av att utsättas för våld enbart av män i marginalerna, utan även av ”normala” män. Trots det lever föreställningen kvar.

– Det leder till att kvinnor som utsätts för våld inte kan identifiera sig som våldsutsatta. Vi behöver ett sammanhållet perspektiv på våld där vi har en sammanhållen syn på olika former av våld, olika arenor och olika gärningsmän.

Pia Enochsson, regeringens särskilda utredare i utredningen om en nationell strategi för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, upplever att verksamheter har blivit bättre på att bemöta våldsutsatta och att erbjuda stöd i akuta situationer, men det saknas resurser och systematik i det förebyggande arbetet mot våld.

– Det förebyggande arbetet ska vara massivt och ska ske på alla fronter: i skola förskola, inom civilsamhället och bland föräldrar, säger Pia Enochsson.

Få aktörer att förstå

Tomas Wetterberg, särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen i Östergötlands län, hänvisar till Slag i luften, den uppföljande studien till Slagen dam. Den visade att myndigheter som arbetade med kvinnofrid särskilde det arbetet från annan ordinarie verksamhet.

”Män står för den största andelen av våld, både inom relationer och på andra arenor. Kanske ska vi prata om patriarkalt våld istället för mäns våld, säger Tomas Wetterberg.”

Idag har varje länsstyrelse en utbildningsledare inom mäns våld mot kvinnor som arbetar med att samordna och utveckla metoder och kunskaper inom området. Han hoppas att erfarenheter och kunskap från hela landet via länsstyrelserna kan tas till vara och spridas nationellt.

– Men det stora uppdraget är att jobba med jämställdhetsintegrering och få aktörer att förstå att våld är en jämställdhetsfråga och att jämställdhetsarbete är våldsförebyggande. Män står för den största andelen av våld, både inom relationer och på andra arenor. Kanske ska vi prata om patriarkalt våld istället för mäns våld, säger Tomas Wetterberg.

Önskningar inför framtiden

Kalmar kommun är ett exempel på hur ett mer sammanhållet arbete mot våld kan se ut. Ann-Sofie Lagercrantz, strateg för social hållbarhet i Kalmar kommun, menar att det absolut viktigaste för att lyckas är att det finns en tydlig beställning från ledning. Finns den synliggörs vålds- och jämställdhetsarbetet både i verksamhetsplan och i budget.

– Sedan utbildar vi. Man kan inte begära att folk ska vet de det inte kan. I utbildningen ingår en analys av på vilket sätt varje sakområde berörs av våldsfrågor, vilket synliggör att våld berör allt från kommunens arbete med kultur och fritid, bostäder och resursfördelning, berättar Ann-Sofie.

Vad gäller resursfördelning använder Kalmar kommunen modell där resursfördelning analyseras ur ett könsperspektiv: försörjningsstöd, biståndsbedömningar för äldre och fritidsgårdsverksamhet. En utmaning har varit att det inte alltid finns könsuppdelad statistik att tillgå, men i det fall det finns har resultat visat på tydliga skillnader mellan kön.

När panelen tillfrågas om önskningar inför framtiden kommer svaren snabbt:

– Låt inte våldet försvinna i jämställdhetsarbetet.

– Behandla allt jämställdhetsarbete som en strategisk fråga.

– Fortsätt samordna det regionala arbetet.

– Lägg fokus på jämställdhet och maskulinitet.

– Inför utbildning och kompetensutveckling på Sveriges lärosäten för alla som i sitt arbete möter våldsutsatta.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo