2015-01-14

Hero Image

Väg till jämställdhet skiljelinje i politiken

När det gäller målen för jämställdhet råder enighet mellan de politiska blocken. Skillnaden ligger i hur man ska nå dit. Det visar en granskning av budgetarna.
– Alliansens lösningar är mer individinriktade. De rödgrönas politik gynnar olika grupper av kvinnor, som lågavlönade eller ensamstående, säger Anita Nyberg, professor emeritus vid Stockholms universitet.

De senaste månaderna har präglats av turbulens i svensk politik. Mycket har handlat om budgeten och vilken politisk färg den kommer att ha 2015. Men vad är egentligen skillnaden mellan Alliansens och de rödgrönas budget ur ett jämställdhetsperspektiv? Genus.se har bett två genusforskare att granska och jämföra budgetarna.

Enligt Anita Nyberg har jämställdhetsfrågorna varit prioriterade hos båda blocken de senaste åren.

– När Alliansen kom till makten 2006 ökade de anslagen för särskilda jämställdhetsåtgärder från 30 till 400 miljoner. Det var en jätteförändring! Mest handlade det om satsningar mot våld mot kvinnor.

I de aktuella budgetarna är summorna mindre. Men det råder politisk enighet när det gäller målen. Skiljelinjerna finns snarare i hur man uppnår dem. Ett exempel är kvotering.

– Här har blocken ungefär samma mål, jämn fördelning av makt och inflytande, men olika medel. Rödgröna hotar med lagstiftning om det inte blir bättre, det vill inte Alliansen, säger Anita Nyberg.

Olika samhällsgrupper gynnas

Tydliga skillnader finns också när det gäller obetalt hem-och omsorgsarbete. De rödgröna vill införa en tredje pappamånad. Alliansen uppmuntrar också papporna att ta ut mer föräldraförsäkring, men de har ett annat medel: jämställdhetsbonusen. Vårdnadsbidraget är omtvistat. De rödgröna vill avskaffa, Alliansen vill ha kvar.

Enligt Anita Nyberg är Alliansens jämställdhetspolitik i väldigt stor utsträckning en del av deras ekonomiska politik. Exempelvis lyfts jobbskatteavdraget som jämställdhetsfrämjande. Logiken är att kvinnor har lägre sysselsättningsgrad och jobbar mer deltid, därför finns också större utrymme att öka sin arbetstid och sysselsättning.

– Alliansen säger att jobbskatteavdraget påverkar kvinnors inkomster mer positivt än mäns, men det beror på hur man räknar. Den procentuella ökningen av lönen blir större för kvinnor eftersom de ofta tjänar mindre. Men i kronor räknat gynnar jobbskatteavdraget framför allt män.

”I kronor räknat gynnar jobbskatteavdraget framför allt män.”

Andra jämställdhetsåtgärder som Alliansen lyfter är RUT-avdraget och sänkt restaurangmoms. Det senare skulle skapa fler jobb i den kvinnodominerade restaurangbranschen.

– Men det har inte lyckats särskilt bra. Det blev få, väldigt dyra jobb om man ser till vad sänkningen kostade. Samma gäller jobbskatteavdraget, säger Anita Nyberg.

De rödgröna har andra ekonomiska lösningar när det gäller jämställdhet. De vill sänka skatten och höja bostadstillägget för pensionärerna, en grupp som domineras av kvinnor. De planerar även en höjning av underhållsstödet till ensamstående föräldrar.

– Det stödet har bara höjts med 100 kronor sedan 1994. Med tanke på pengavärdet är det anmärkningsvärt. Det här är en insats som främst gynnar ensamstående mammor, eftersom de är många fler än de ensamstående papporna.

Generellt menar Anita Nyberg att de rödgrönas budget gynnar grupper på ett annat sätt än Alliansens. Lågavlönade, sjuka, ensamstående, arbetslösa eller kvinnor som jobbar inom omsorgen prioriteras. Alliansens politik, däremot, gynnar främst välutbildade kvinnor med skaplig lön, enligt Nyberg.

– Det är den gruppen kvinnor som kan tjäna både på jobbskattavdrag och RUT-avdrag.

Skifte från kollektiv till individ

Elisabeth Sundin, professor vid Linköpings universitet, håller med Anita Nyberg om att det råder politisk enighet kring mål och definitioner av jämställdhet. Samtidigt menar hon att Alliansens budget är en del i ett paradigmskifte som pågått under deras tid vid makten. Detta skifte har inneburit en resa från en traditionell skandinavisk välfärdsstat till marknadsstyrning, en förskjutning från det kollektiva till det individuella.

– Ett exempel är jobbskatteavdragen som förskjuter ekonomiska medel från det allmänna till det individuella. På så sätt drar man undan pengar från det kollektiva.

Enligt Elisabeth Sundin blir konsekvensen att kommunerna, som administrerar den offentliga sektorn, får mindre pengar till skola, vård och omsorg. Nedskärningarna drabbar framför allt kvinnor.

– Det är framför allt kvinnor inom LO-kollektivet som gått ned i tid för att ta hand om sina omsorgsbehövande släktingar, säger hon.

Tvetydig effekt av åtgärder

Omgörningen av välfärdsstaten har även påverkat kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Enligt Elisabeth Sundin finns en förhoppning om att marknadsstyrning och införandet av RUT ska stimulera ökat företagande bland kvinnor. I sin budget trycker Alliansen just på sådana satsningar. Hon menar att slutsatserna ur kvinnors synvinkel inte är enkla. Dels har stora företag, istället för småföretagare, tagit en avsevärd del av de skapade marknaderna och dels är lönsamheten ofta ett problem.

”Kvinnor tjänar i regel mindre än män som har företag, ibland tjänar de till och med mindre än de gjorde som anställda.”

– Kvinnor tjänar i regel mindre än män som har företag, ibland tjänar de till och med mindre än de gjorde som anställda. Å andra sidan vet man att företagare i allmänhet är ganska nöjda med sin arbetssituation. Ofta tycker folk att det är väldigt trevligt att jobba i ett litet företag där de är närmare makten.

Hon tror att Alliansens satsningar på jobbskatteavdrag och RUT kan innebära ökad jämställdhet inom socioekonomiska grupper. Det gäller både de som nyttjar RUT och de som arbetar inom RUT-sektorn. Samtidigt menar hon att ojämlikheten mellan olika grupper i samhället ökar med Alliansens politik.

– Det här är en politisk fråga. Vad man tycker är viktigt och bra handlar om politisk hemvist, avslutar Elisabeth Sundin och får medhåll av Anita Nyberg.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo