2014-01-28

Teori i fokus för sista numret av Genus

Genusforskningens teorier når långt bortom universitetsvärlden. Under decennier har aktörer utanför akademin fått redskap att analysera och förändra maktordningar som tidigare tagits för givna. Sista numret av Genus tittar närmare på hur genusforskningens teoribygge har växt fram och förändrat vårt sätt att se på världen.

Det här dubbelnumret blir det sista som ges ut av tidningen Genus. Redaktionen har valt att ägna det åt att titta närmare på genusforskningens teorier och vad de får för betydelse i praktiken. Teori och praktik brukar framställas som varandras motpoler, men gränsen är knappast tydlig. Nya teoretiska riktningar får betydelse utanför universiteten och samhällskritisk forskning formuleras i dialog med sociala rörelser.

Mycket har hänt sedan genusforskningens pionjärer trängde in i akademin under 1960- och 70-talet. Feministiska forskare ifrågasatte hur kunskap producerades av män och utifrån mäns villkor. Sedan dess har förståelsen av kön teoretiskt sett blivit mer mångbottnad. I slutet av 1980-talet introducerades begreppet genus i Sverige och på 1990-talet slog uttrycket könsmaktsordning igenom på bred front. I samma veva kom det poststrukturalistiska genombrottet. Senare har queerforskning, intersektionell analys, posthumanism och flera andra perspektiv tillkommit.

Även om utgivningen av tidningen Genus upphör fortsätter Nationella sekretariatet för genusforskning att rapportera om ny genusforskning genom webb, nyhetsbrev och sociala medier. Sekretariatet vill satsa mer resurser på digitala kanaler, med ambitionen att genusforskningen på det sättet ska fortsätta att utmana, inspirera och upptäckas av ännu fler.

Här kan du läsa Genus på webben eller beställa papperstidningen.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo