Hero Image

Kamp mot normer höjde betygen

I manlighetsnormen ingår inte att plugga och vara duktig i skolan. Men normen går att påverka. Efter år av systematiskt jämställdhetsarbete i Gnesta går killarna i nian nu ut med högre betyg än riksgenomsnittet.

– Så vi ser att vårt arbete ger resultat. Det är väldigt roligt, säger jämställdhetsstrategen Karina Solax Stridh.

På barn- och ungdomsförvaltningen i Gnesta har man arbetat systematiskt med jämställdhet sedan 2005. Man utgår till stor del från den statistik man har, delar upp den på kön och kartlägger vilka mönster som finns.

Erfarenheten är att ju mer man kartlägger, utbildar och undersöker, desto fler jämställdhetsproblem upptäcker man. Jämställdhetsarbetet pågår därför kontinuerligt.

Begränsande normer

Gnesta är en liten kommun. Det finns bara en skola för årskurs sex till nio, Frejaskolan.

– 2010 började vi arbeta med Program för hållbar jämställdhet och identifierade tre problemområden, berättar Karina Solax Stridh. Det visade sig bland annat att betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor var jättestora och att sex- och samlevnadsundervisningen behövde utvecklas.

”Vill man förändra och göra det möjligt för var och en att i större utsträckning vara den hen är, måste man skapa medvetenhet kring vilka normer som finns och vilka begränsningar normerna sätter.”

Betygsstatistiken kombinerades med hälsostatistik och då kunde man också se att flickorna var mer stressade i skolan, att de upplevde sin fritid mindre positivt och att de kände sig mer otrygga utomhus på kvällar och nätter.

– Gruppen pojkar mådde generellt bättre, men när vi tittade närmare på sådant som ”vad en pojke ska vara” så handlade det mycket om att inte plugga och att skolan är oviktig. Killar skaffar sig i stället status genom att knuffa på varandra i korridoren och vara bra i idrott. De låter mycket och de tar plats.

Vi skapar våra barn från det de är små, konstaterar Karina Solax Stridh. Redan i förskolan lär sig pojkar och flickor hur pojkar och flickor ”är”.

– Vill man förändra och göra det möjligt för var och en att i större utsträckning vara den hen är, måste man skapa medvetenhet kring vilka normer som finns och vilka begränsningar normerna sätter.

I Gnesta har man ökat närvaron av vuxna i korridorerna på Frejaskolan. Allt bråk har förbjudits, även sådant bråk som en del killar ofta kallar ”skojbråk”. Ett uttryck för statuskamp bland tjejerna har man också satt stopp för. Det visade sig att flickorna poängsatte varandras genomförande av olika saker, till exempel hur de hämtade mjölk i matsalen. Att göra det ”på ett sexigt sätt” gav högre poäng och en sittplats bredvid högstatustjejerna.

Stereotyp syn på sex- och samlevnad

Granskningen av sex- och samlevnadsundervisningen visade att den var stereotyp och heteronormativ. Personalen fortbildades och det togs fram nya riktlinjer för pedagogiken.

I dag delar man inte längre in klasserna i tjej- och killgrupper när det ska talas om sex.

– Att dela in ungdomarna förstärker könsstereotyper och exkluderar transungdomar, betonar Karina Solax Stridh.

Vidare understryks att det inte är någon skillnad på kvinnor och mäns sexualitet. Skillnaderna finns på individnivå, inte på gruppnivå. Och det neutrala ordet partner används oftare. Den som undervisar kan inte utgå ifrån att alla flickor blir kära i pojkar, och tvärtom. Det går inte heller att utgå ifrån att alla elever är säkra på sin sexuella identitet.

Viktigt med helhetsperspektiv

Detta medvetna och systematiska arbete har som sagt gett resultat. Karina Solax Strid menar att det är detta arbete som ligger bakom det faktum att pojkarna i Gnesta i dag har bättre betyg när de går ut grundskolan än tidigare. Från att ha legat under riksgenomsnittet ligger pojkarna nu betydligt över: 79,4 procent av dem uppnådde 2012 målen i alla ämnen. Motsvarande siffra för hela riket var 74,2 procent.

”På skolor där man inte arbetar med jämställdhet svarar nästan alla att flickor och pojkar behandlas lika, för de vet inte vad frågan handlar om.”

Maja Thorsén är biträdande rektor på Frejaskolan. Hon är en av dem som varit med i jämställdhetsarbetet från starten, till att börja med som lärare. Hon betonar vikten av helhetsperspektiv när man arbetar med jämställdhet i skolan.

– Det är viktigt att belysa normer och att göra det i alla skolämnen. Om vi tar sex- och samlevnadsundervisningen så var den när jag kom till skolan något som bara existerade under några veckor i årskurs åtta, och sedan var det slut.

I dag finns sex- och samlevnadsundervisningen integrerad i den övriga undervisningen året runt, berättar hon: Den tas upp i ämnet svenska när man talar om vad som skrivs om kärlek; den finns med i samhällskunskapsundervisningen när man talar om samlevnad, makt och våld; den finns med i hemkunskapen när man talar om ekonomi, flytta hemifrån och familjebildning – och den finns med i biologin när man undervisar om hur människokroppen ser ut.

I en enkät på Frejaskolan svarade bara 37 procent av eleverna ja på frågan om flickor och pojkar behandlas likadant i skolan. Karina Solax Stridh ser det som ett kvitto på att jämställdhetsarbetet har varit framgångsrikt.

– På skolor där man inte arbetar med jämställdhet svarar nästan alla att flickor och pojkar behandlas lika, för de vet inte vad frågan handlar om.

Catarina Gisby
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo