Hero Image

Här är alla
sökande ”hen”

Sedan ett par år tillbaka är ansökningarna till Umeå kommun om bostadsanpassningsbidrag avidentifierade.
– Om du inte vet någonting om kön, ålder etnicitet eller boendeform, har du heller inga förutfattade meningar, säger Britta Nordbrandt Nilsson, chef vid Bostadsanpassning.

Britta Nordbrandt Nilsson har upplevt hela kedjan. Hon är arbetsterapeut och jobbade tidigare vid landstinget men är medarbetare vid kommunen sedan 1999. Redan några år tidigare var Britta och två andra arbetsterapeuter konsulter på deltid åt Umeå kommun.

– Då var det bara ingenjörer som jobbade här. De intyg som bifogas en ansökan är medicinska intyg. Kommunen upplevde att det också fanns behov av någon som hade mer medicinsk kunskap, säger hon.

Vissa prioriteras

I dag består verksamheten av den vinnande kombinationen av två arbetsterapeuter, två ingenjörer och assistent/kvalitetssamordnare. Verksamheten började 2012 med att avidentifiera ansökningar. Medarbetarna vet inte ålder eller kön, bara en ”hen”.

Inkomna ansökningar registreras och kontrolleras så att nödvändiga intyg finns med, som beskriver funktionsnedsättningen och styrker behovet av anpassning. En bedömning görs också om huruvida det finns ärenden som ska prioriteras.

– Det kan till exempel vara ensamboende, som inte klarar av att komma in eller ut ur sin bostad, eller som inte klarar att sköta sin hygien då det finns badkar.

I fjol kom rekordmånga ansökningar. Många sökande är 80 år eller äldre, och samhällets intention är att de ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Ett par procent får avslag, oftast för att åtgärden inte är tekniskt möjlig.

– Det blir bättre fokus på behovet och om det är styrkt. Vi har förstås en lagstiftning att förhålla oss till samt våra egna checklistor. Å andra sidan, vet du ingenting om ålder eller kön, har du inga förutfattade meningar.

– Jag tror dock inte att vi har förändrat vårt synsätt. Det är ändå lagen som styr ifall en sökande kan få bidrag eller inte. Däremot vet vi inte om man i steget före har gjort bedömningar som ”du är väl aldrig i köket, du är ju man”.

Utjämnade kostnader

En annan del i jämställdhetsarbetet vid Bostadsanpassning är synliggörandet av kostnadsfördelningen mellan könen. Att en större del av kakan går till kvinnor är naturligt, eftersom de är i klar majoritet.

”Att en större del av kakan går till kvinnor är naturligt, eftersom de är i klar majoritet.”

Intressant är att genomsnittskostnaden har jämnat ut sig. För två år sedan var den 15 000 kronor för män och 12 000 kronor för kvinnor. Nu är den 13 000 kronor för båda könen, även om det finns skillnader i bidragsåtgärder.

– I fjol ökade kostnader för rullstolsförvaring kraftigt för män. Man kan fråga sig om det är fler män som får låna, och om kvinnorna vet att de också får låna elrullstol.

Gemenskap och uppskattning

Det är framför allt två saker som Britta uppskattar med jobbet, och det ena är gemenskapen i gruppen.

– Vi arbetar mycket tillsammans, ser hur vi kan förenkla handläggningen, utveckla våra checklistor och gemensamt ta fram verksamhetsplaner med mål och aktiviteter. Det är verkligen roligt att ha så engagerade medarbetare. Vi har nyligen infört jämställdhet som punkt på våra arbetsplatsträffar och som förhoppningsvis ger mycket diskussioner.

Ett annat glädjeämne är uppskattningen hos dem som fått bidrag.

– Vi gör något som ger någon annan en bättre livssituation. De flesta är nöjda och tycker att det är fantastiskt att bidraget finns.

Delaktighet viktigt

Upplyftande läsning i sammanhanget är den senaste enkäten, som visar att 85 procent av de som beviljats bostadsanpassning upplever en avsevärd förbättring i livskvalitet.

– Vi får också höga siffror för bemötande och delaktighet. Om den sökande inte känner sig delaktig i sin anpassning av bostaden, blir ofta resultatet heller inte bra, säger Britta Nordbrandt Nilsson.

Linda Gustafsson
Källa: Umeå kommun
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo