2012-12-03

Hero Image

Så blir kollektivtrafiken jämställd

Vad kostar egentligen kvinnors och mäns olika resvanor? En undersökning från Malmö om kvinnors och mäns resande visar att mäns sätt att resa tär på både miljön och ekonomin. Samhällsvinsterna blir stora om kommunen kan få män att resa mer som kvinnor.

I arbetet med två nya spårvagnslinjer har projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö använt den senaste resvaneundersökningen för att räkna på kostnader och vinster för tillväxt, miljö, integration och jämställdhet.

– Vi har fått veta vilka konsekvenser de nya spårväglinjerna får för kvinnor och män, flickor och pojkar. Nu har vi fakta som visar att kvinnors och mäns färdsätt är intressanta ur ett miljöperspektiv, berättar projektledaren Daniel Svanfelt.

Utveckla kollektivtrafiken

Svanfelt konstaterar att kvinnor väljer hållbara alternativ i högre utsträckning än män. Män använder bil i betydligt högre utsträckning än kvinnor. Vid 48 procent av sina resor åker män bil. Kvinnor däremot tar bilen vid 34 procent av sina resor.

”Blir den mer framkomlig, tillgänglig, trygg och bekväm kan det bidra till att fler män börjar resa som kvinnor.”

– Vi i Malmö stad menar att kollektivtrafiken är en nyckel. Blir den mer framkomlig, tillgänglig, trygg och bekväm kan det bidra till att fler män börjar resa som kvinnor.

Men vad händer om fler kvinnor börjar resa som män? Nästan hälften av alla resor i kommunen sker då med bil. Hade männen däremot börjat resa som stadens kvinnor skulle bara en tredjedel av resorna i staden skett med bil.

Kvinnors resvanor samhällsekonomisk vinst

Om kvinnor skulle resa på samma sätt som män ökar ytanspråken för transporter med 12 procent och för parkerade fordon med 14 procent. Mätt med Malmömått motsvarar det en yta av cirka 200 Möllevångstorg.

– Men säg att män börjar resa som kvinnor i stället, säger Daniel Svanfelt. Koldioxidutsläppen minskar då med 31 procent. Partikelutsläppen minskar med 21 procent, kväveutsläppen med 25 procent. Samtidigt skulle bullernivån minska med 1 avvägd decibel. Ytor värda omkring 800 miljoner kronor skulle frigöras.

Samhällsekonomiskt finns alltså stora vinster att göra. Minskade negativa effekter på miljö, olyckor och buller innebär 300 miljoner sparade kronor om året. Minskade skatteintäkter från biltrafiken är en jämförelsevis mindre summa: omkring 130 miljoner kronor om året.

”Partikelutsläppen minskar med 21 procent, kväveutsläppen med 25 procent.”

– Totalt sett blir det nästan en miljard kronor netto. Det är mycket skattepengar att spara, påpekar Lena Göransson, enhetschef på gatukontoret.

Nya samrådsmetoder

Kommunen har även kartlagt inflytandet över besluten och genomförandet i planeringen av kollektivtrafiken. Forskning visar att kvinnor inte deltar vid samråd i lika stor utsträckning som män. När kvinnor faktiskt deltar talar de i mindre utsträckning än männen.

Det handlar om att kvinnor inte har kunnat göra sina röster tillräckligt hörda. Det gäller också ungdomar och utlandsfödda. Vi har testat att göra specialinbjudningar till unga tjejer och killar. Och vi har låtit forskare dokumentera personalgruppens förhållningssätt till medborgarna vid samråden, säger Lena Göransson.

Viktiga lärdomar

Dokumentationen visade att det inte fungerar bra att föra medborgardialog i storgrupper. Många känner sig obekväma med att tala. Stadens förvaltningar behöver hitta jämställdhetssäkrade metoder för att kunna ta emot människors synpunkter.

”Vi måste flytta fokus från teknik till människors vardagserfarenheter.”

– Det fungerar inte att säga: Välkomna till stadshuset för att prata om spårvagnar. Istället kan vi fråga: Hur vill du att vi ska planera kollektivtrafiken för att den ska fungera bättre för dig? Vi måste flytta fokus från teknik till människors vardagserfarenheter. Vi behöver anpassa våra kanaler för att nå människor där de finns, till exempel på nätet.

Linda Göransson och Daniel Svanfelt betonar att det är fråga om ett ständigt utvecklingsarbete.

– Till vintern kommer vi att testa de nya dialogmetoderna. Vi kommer att mäta kvinnor och mäns deltagande och taltid och se hur långt vi har kommit. Då blir det upp till bevis. Vi tror att vi kommer att ha lyckats bra.

Lisa Gålmark
Granskad: 24 jan 2019
Publicerad: 3 Dec 2012
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo