Hero Image

Statistik som verktyg för jämställdhet

Kvinnor och män har rätt till lika vård och omsorg. Samtidigt visar nationell statistik att män tilldelas mer resurser än kvinnor även när behoven är likvärdiga. Hur kan det se ut på stadsdelsnivå? Ekonomiavdelningen på Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning valde att granska sig själva och gjorde en analys av sina siffror – en jämställdhetsbudgetering.

Sedan 2015 har Enskede-Årsta-Vantör en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete. Där står det bland annat att: ”Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning arbetar aktivt för att jämställdhetsintegrera all verksamhet. Frågor om jämställdhet, jämlikhet, hållbarhet och kvalitet är prioriterade för att skapa jämlika uppväxtvillkor och livschanser för flickor och pojkar, kvinnor och män.” I handlingsplanen står det vidare att könsuppdelad statistik – och en påföljande analys – är några av nycklarna för att synliggöra eventuell ojämställdhet.

Stadsdelens ekonomiavdelning har därför analyserat hur resurser fördelas mellan män och kvinnor med funktionsnedsättning i stadsdelen. Varför man valt just stödet som riktar sig till personer med funktionsnedsättning, är för att det redan finns mycket statistik på individnivå att analysera. Tidigare har den statistiken inte använts för att göra analyser utifrån just kön.

Ekonomiavdelningen började sitt arbete med att samla in statistik från verksamheterna. Efter att det var gjort började de bearbeta uppgifterna tillsammans med kostnaderna.

En ”wow”­upplevelse

Resultaten bekräftade socialstyrelsens statistik. Män med funktionsnedsättning tilldelas generellt mer resurser än kvinnor. Ekonomiavdelningen har genom sitt arbete kunnat konstatera att det nu finns svart på vitt att kön spelar roll när det fattas beslut om insatser.

– När vi visade tabellerna på en inspirationsdag i en annan stadsdel började det bubbla i salen. Jag tror att det är för att man sätter kronor på det, då blir det inte bara torra siffror, säger ekonomichef Ulrika Klemets. Hon fortsätter:

”Det är roligt att bearbeta statistik på det här sättet. Det engagerar när man får fram nya resultat, då börjar man fundera.”

Att få se obalansen i kronor och ören för sitt eget område väckte ett stort engagemang hos medarbetarna. Ulrika Klemets beskriver det som en ”wow-upplevelse”. Nästa steg är att ekonomiavdelningen kommer att lämna över materialet till verksamheten. Det är sedan verksamhetens uppgift att arbeta fram förslag på hur man kan komma tillrätta med att män generellt tilldelas mer resurser än kvinnor.

Kompetenslyft gav skjuts framåt

Statistik är ett sätt att visa att det finns ett mönster för hur människor bemöts och bedöms utifrån kön. Eftersom dessa mönster beror på outtalade normer och förväntningar är det en diskriminering som ofta sker helt omedvetet. Därför blir analysen av statistiken viktig för att medvetandegöra hur normer och föreställningar påverkar fördelningen av resurserna, men också en grundläggande kunskap om jämställdhet. När frågor kring jämställdhet lyfts, kan det ibland uppstå osäkerhet och skepsis. Jämställdhetsområdet är stort och kan upplevas som komplicerat. Att synliggöra, analysera och åtgärda är ett djupgående arbete. Innan en åtgärd kan formuleras och sättas i verket, behöver hela verksamheten ha samma grund att stå på.

– För att nya satsningar ska få genomslag och faktiskt genomföras är det viktigt med kunskap om (o)jämställdhet, normer och diskriminering, menar Ulrika Klemets.

I Enskede-Årsta-Vantör var satsningen på kompetensutveckling för chefer, utredare och controllers avgörande. Ulrika Klemets pekar också ut det extra stöd som stadsdelsförvaltningens jämställdhetsstrateg gav, hjälpen de fick av statistiker och chefernas engagemang som viktiga i processen. Att stadsdelsförvaltningen också har en egen handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering ger en skjuts framåt och möjlighet att jobba strukturerat.

Systematik nästa punkt på agendan

Utmaningen för ekonomiavdelningen framöver är att systematisera arbetet med jämställdhetsbudgetering och ta sig an nästa område: individ- och familjeomsorgen.

– Jag ser det som en kvalitetsfråga. Vi måste ju säkra att både kvinnor och män får vad de behöver utifrån faktiska och individuella behov. Vi måste titta på minsta beståndsdel, lyfta på alla stenar och få fram alla fakta, säger Ulrika Klemets.

Foto: Mostphotos

Texten är hämtad ur ”Mänskliga rättigheter - inspiration och idéer att ta vidare”, Stockholm stad.
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo