2015-11-09

Hero Image

”Jämställdhetsfrågorna måste hela tiden lyftas upp på agendan”

– Kommunerna i vår studie har kommit långt, men ju längre de kommer desto mer komplicerat blir det, säger Kristina Lindholm, projektledare för Jämställdhetsintegrering som innovationskraft i offentlig verksamhet.
Under projektet har genusforskare vid Örebro universitet studerat jämställdhetsarbetet i tre olika kommuner. Kristina Lindholm pekar särskilt ut ett kritiskt moment i implementeringen av jämställdhetsmålen:
– Förvaltningen får i uppdrag av politikerna i kommunen att göra en jämställdhetsanalys. Sedan lämnar de tillbaka eventuella problem till politikerna för att få ett beslut om vad som ska göras, men då är det inte säkert att det händer någonting, säger hon.

Måste ständigt aktualiseras

I en av kommunerna som forskarna har studerat uppmärksammade till exempel förvaltningen skillnader i betygen mellan flickor och pojkar.
– De har identifierat det som ett jämställdhetsproblem, men hur ska det lösas? Förvaltningen kan inte agera på egen hand utan de behöver ett uppdrag från politikerna, säger Kristina Lindholm.

Den politiska viljan är central om jämställdhetsarbetet i en kommun ska lyckas, men det behövs också påtryckningar från andra håll, menar Kristina Lindholm. För att det verkligen ska hända någonting behöver man uppnå en slags ”sense of emergency”, förklarar hon.

– Det behöver uppstå en känsla av att någonting viktigt står på spel. Där har intresseorganisationer, journalister och medborgare en viktig roll, säger Kristina Lindholm.

I kommunen som brottades med betygsskillnader var det till exempel lokala medier som gjorde att frågan fick genomslag.
– Journalisterna ställde frågor både till förvaltningen och till politikerna, och det hade stor betydelse. Jämställdhetsfrågorna måste hela tiden lyftas upp på agendan annars prioriteras de lätt bort, säger Kristina Lindholm.

I projektet har forskarna haft särskilt fokus på tre aspekter av jämställdhetsarbetet: Hur det leds med hjälp av olika styr- och uppföljningssystem, hur kommunerna arbetar med stöd och lärande riktat till sina anställda och vilket innehåll jämställdhetsarbetet ges. Innehållet handlar om vad som fokuseras och varför. Ett exempel är hur intersektionella och normkritiska perspektiv får genomslag i praktiken.

– Det här är komplexa frågor som kräver kontinuerligt arbete, säger Kristina Lindholm.

”Ett vanligt resultat är ökad medvetenhet om frågorna och det ses inte som ett konkret resultat som går att mäta.”

Under projektets gång har det visat sig att det ibland kan vara svårt att se kopplingen mellan de politiska målen och de konkreta förändringarna som uppnås lokalt i en verksamhet. Regeringens övergripande politiska jämställdhetsmål är att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Att förvandla det målet till konkreta aktiviteter i jämställdhetsarbetet är en utmaning, menar Kristina Lindholm. Omvänt kan det också vara svårt för politiker eller tjänstemän på strukturell nivå att se små förändringar som har uppnåtts lokalt i en verksamhet.

– På central nivå vill man gärna ha resultat som går att generalisera och överföra till andra verksamheter. Ett vanligt resultat är ökad medvetenhet om frågorna och det ses inte som ett konkret resultat som går att mäta, säger Kristina Lindholm.

Hon tar jämställdhetsarbetet inom förskolan som exempel:
– Normativa böcker byts ut och jämställdhetsarbetet kan bidra till en tryggare och bättre arbetsmiljö för barn och vuxna. Det är resultat av jämställdhetsarbete, men det lyfts sällan fram på central nivå eftersom det går in i andra mål som gäller arbetsmiljö.

Kristina Lindholm nämner tid, resurser, engagemang och kunskap om genus, makt, organisationsförändring som några viktiga ingredienser för att jämställdhetsarbetet ska ge resultat. Samtidigt betonar hon att det inte finns några enkla svar på hur man når framgång med sitt jämställdhetsarbete.

– Vi vet ganska mycket om vad vi vill uppnå, men vi vet fortfarande inte så mycket om hur man egentligen gör för att komma dit. Vi behöver fortsätta att titta på hur olika organisationer arbetar och vilka metoder som ger resultat.

Det jämställdhetspolitiska målet

Målet för jämställdhetspolitiken är att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” (prop. 2005/06:155)

Till det jämställdhetspolitiska målet finns fyra delmål:

  1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
  2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Finansierades av Vinnova

Projektet avslutas under 2015. Det finansierades genom Vinnovas utlysning Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet. Syftet med utlysningen var att stödja forskning som bidrar till framsteg för praktiskt jämställdhetsarbete.

De kommuner som deltagit i projektet är Göteborgs stad, Örebro kommun, Räddningstjänsten Syd (ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö), Eskilstuna kommun och Malmö stad.

Jämställ.nu
Källa: Vinnova
Granskad: 25 jan 2019
Publicerad: 9 nov 2015
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo