Miljöpartiet

Miljöpartiet de gröna är ett feministiskt parti och det har vi varit sedan vi bildades. Det feministiska perspektivet betyder att vi ser att det finns en genomgripande könsmaktsordning där människor delas in i män och kvinnor, där mannen och det som anses manligt är norm i samhället och värderas högre än kvinnor och det som anses kvinnligt. Denna samhällsgenomgående könsmaktsordning är sammanflätad och samverkande med olika maktordningar kopplade till bl.a. etnicitet, sexuell läggning, klass, funktionsförmåga och ålder, som skiftar och får olika stor betydelse i olika sammanhang.

Jämställdhet är för MP också en fråga om frihet från begränsande könsroller, som begränsar oss som individer och inte låter oss vara de vi vill. Begränsande könsroller drabbar alla. Män som vill vara hemma med barn, kvinnor som satsa på karriären och personer som inte vill definiera sig enligt tvåkönsnormen. Mansnormen kan också vara väldigt destruktiv – att inte få visa känslor, inte be om hjälp, inte få lika bra relation med sina barn, närheten till våld osv. Dagens maskulinitetsnormer är högst problematiska och vi menar att alla tjänar på att arbeta med dessa.

Man kan säga att ojämställdheten reproducerar ojämställdhet. Och vår utgångspunkt är alltså att roller och inövade könsmönster har betydelse snarare än biologiska skillnader.
För att bryta cirkeln med ojämställdhet är det oerhört viktigt att arbeta med förväntningar på kön och könsroller, vidga vyerna och gå mot ett samhälle där alla kan vara mer sig själva.

Det är dags att agera i frågan om en jämn fördelning av makt och inflytande. Särskilt vad gäller makten i näringslivet och akademin är det långt kvar till jämställdhet.

Miljöpartiet vill att Sverige ska införa en lag om kvotering som kräver minst 40 procent av styrelseplatserna i börsbolagen till män respektive kvinnor, samt att Sverige driver på inom EU för att en jämn könsrepresentation ska kunna nås även på EU-nivå. Vi vill också ha en lag om kvotering för de kommunala och statligt ägda bolagsstyrelserna.

Regeringen har lagt fram ett lagförslag om kvotering till bolagsstyrelser som föreslår att 40 procent av ledamöterna ska vara kvinnor senast 2019. Sanktionsavgifter väntas om det inte uppfylls. Det är vår starka förhoppning att lagen får stöd i riksdagen.

Trots att kvinnor länge varit i majoritet på utbildningarna vid Sveriges högskolor och universitet och att könsfördelningen är jämn när det gäller doktorander är bara 24 % av landets professorer kvinnor. Vi vill att målet ska vara att 50 % av de professorer som rekryteras är kvinnor. För att uppnå ökad jämställdhet i forskningen krävs också goda villkor för unga forskare som inte missgynnar kvinnor. För att förebygga diskriminering i fördelningen av forskningsmedel vill vi öka transparensen, se över möjligheten till avidentifierade ansökningar och möjligheterna att kunna ta del av beslutsmotiveringarna efteråt.

Generellt är det högst angeläget att arbeta för att få fler kvinnor på ledande positioner som innebär olika slags makt, både för att öka kvinnors inflytande men också för att inspirera yngre kvinnor till att arbeta i olika sektorer.

Förslag om kvotering i bolagsstyrelser beskrivs i motion 2013/14:C224 ”Kvotering i bolagsstyrelser”. Även i regeringsöverenskommelsen. Se i övrigt punkten ovan.

50 % av professorerna som rekryteras ska vara kvinnor till 2030 (vilket även är regeringens mål).

Jämn fördelning av forskningsmedlen, genom att se över möjligheten till avidentifierade ansökningar och transparens i beslutsmotiveringar. Goda och trygga villkor för unga forskare. Regeringen har nyligen låtit utreda frågan, se ”Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden” (SOU 2016:29).

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställda löner och ekonomisk självständighet är en förutsättning för att åstadkomma ett jämställt och demokratiskt samhälle. Ojämställda löner beror på en rad faktorer såsom ojämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet, att deltidstjänster erbjuds oftare i kvinnodominerade yrken, att arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnors arbete värderas lägre än mäns. Ojämställda löner leder också till ojämställda pensioner och många kvinnor blir fattigpensionärer trots att de arbetat ett helt yrkesliv.

Kvinnor och män arbetar lika mycket, men kvinnor arbetar mer obetalt. Ett jämställt föräldraskap är en nyckelfråga för att komma åt delmål 2 om ekonomiskt jämställdhet. Därför behöver fler månader i föräldraförsäkringen reserveras till vardera föräldern.

Bra arbetsvillkor som minskar sjukskrivningarna och rätt till heltid i kvinnodominerade branscher är viktigt för att kvinnor ska ha möjlighet att arbeta mer.

Det är också angeläget att motverka den könssegregerade arbetsmarknaden. Här behövs ett aktivt arbete med normer. Genom normkritisk pedagogik i förskola och skola behöver vi säkerställa att barn inte behandlas olika baserat på kön och att könsroller diskuteras med barnen från tidig ålder. Det behövs även insatser för att fler män och kvinnor ska bryta könsnormerna vid rekrytering till yrkesutbildningar och högre utbildning.

Arbetet mot osakliga löneskillnader är ytterst ett ansvar för arbetsmarknadens parter, men politiken måste definiera målsättningar, skapa förutsättningar och ta det ansvar som krävs för att uppnå ekonomisk jämställdhet. Det politiska arbetet för att åstadkomma jämställda löner har stått stilla alldeles för länge. Regeringen har nyligen stärkt upp arbetet runt jämställda löner bla genom att lönekartläggningar ska göras varje år och skriftligen dokumenteras för arbetsgivare med minst 10 anställda.

För närvarande är vi angelägna om att det vi har presenterat i regeringsöverenskommelsen blir verklighet. En handlingsplan för jämställda löner ska tas fram och flera viktiga saker har redan skett. Reglerna för lönekartläggningar har skärpts. Även att Medlingsinstitutet har givits ett förtydligat jämställdhetsuppdrag är välkommet även om Miljöpartiet velat att uppdraget skulle varit mer långtgående. Att vårdnadsbidraget avskaffats och att vi sett till att en tredje månad i föräldraförsäkringen ska reserveras för vardera föräldern är bra men vi vill reservera ytterligare drygt två månader. Heltid ska vara en rättighet och deltid ska vara en möjlighet för alla. Som arbetsgivare i kommuner och landsting kommer vi att införa heltid som norm och verka för insatser som gör det möjligt för fler att orka arbeta heltid.

Våra krav innan valet finns formulerade i motion 2013/14:A292 Jämställda löner liksom i vårt valmanifest.

För att det ojämställda hem- och omsorgsarbetet ska fördelas jämställt krävs en stark och väl fungerande välfärd, att normer kring föräldraskap bryts och Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring med en del till vardera föräldern och en del som fritt kan överlåtas, även till en tredje person som står barnet nära. En sådan lösning skulle både öka möjligheten för ett jämställt, individanpassat uttag och förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden. En tredelning skulle ge fler närvarande pappor och sätter barnets rätt till båda sina föräldrar främst. Det skulle även få effekt för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Att regeringen infört att en tredje en tredje månad ska reserveras för vardera föräldern är ett steg på vägen. Vårdnadsbidraget som regeringen nu tagit bort försämrade kvinnors chanser att etablera sig på arbetsmarknaden och bli ekonomiskt oberoende. 2013 var 91 % av de som tog emot vårdnadsbidraget kvinnor. Ur ett normkritiskt perspektiv är den utredning som regeringen tillsatt om föräldraförsäkringen mycket angelägen.

Regeringen gör också satsningar på två 2 miljarder om året till mer personal inom äldreomsorgen. Det ger en mer rimlig arbetssituation för personalen och därmed en bättre vård och omsorg för de äldre, vilket i förlängningen gynnar kvinnor som, i det tyvärr fortsatt könsstereotypa mönstret, tar ett större ansvar för omsorg av äldre anhöriga.

Se ovan, samt det vi tidigare beskrivit i Motion 2012/13:Sf386 Tredelad föräldraförsäkring

En av de absolut värsta effekterna av det ojämställda samhället är våld och hot mot kvinnor. Utvecklingen går åt fel håll, särskilt vad gäller sexualbrott. Kvinnor utsätts oftast för våld av en närstående man och män står överlag för majoriteten av våldsbrotten och de grova brotten.

För att bryta utvecklingen behöver mer fokus läggas på arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor. Att arbeta med destruktiva maskulinitetsnormer och jämställda värderingar är mycket angeläget. Det finns tecken på att detta är en kanske mer framkomlig väg på sikt än något annat. Fler metoder för att motverkar destruktiva maskulinitetsnormer behöver utvecklas och utvärderas. Sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli bättre, särskilt med avseende på normer kring samtycke. Vi vill också ha stopp för könsdiskriminerande reklam i det offentliga rummet. Könsstereotypa bilder är något som ständigt påverkar och inverkar på värderingar.
Stödet för våldsutsatta kvinnor behöver förbättras så att fler kvinnor kan få bra hjälp att komma ifrån ett våldsamt förhållande. Därför har regeringen satsat rekordmycket på kvinno- och tjejjourerna. Kommunerna behöver också garantera att den som lämnat ett våldsamt hem bakom sig inte blir hemlös.
En välfungerande struktur för medel till Kvinno- och tjejjourer är viktig.

Lagstiftningen behöver förbättras och ge ett starkare skydd för den sexuella integriteten. Vi anser också att en samtyckeslagstifning ska införas i enlighet med det förslag som sexualbrottskommittén presenterat. Det ska vara brottsligt att ha sex med någon som inte deltar frivilligt. Detta är en fråga Miljöpartiet har drivit länge.

Det hedersrelaterade våldet behöver ett särskilt fokus och hänger samman med unga kvinnors och hbtqpersoners möjligheter att kunna vara sig själva och fritt välja hur de vill leva sina liv. Det är ytterst angeläget att hitta fungerande metoder och arbetssätt för minskat hederstänkande och agerande, samt ökade jämlika värderingar, inte minst bland unga.

Regeringen kommer inom kort lägga en jämställdhetsskrivelse som innehåller en strategi för mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck som kommer innehålla betydligt tydligare struktur än tidigare.

Som nämnts är mycket viktigt arbete på gång inom regeringen.Viktiga frågor för Miljöpartiet och som vi driver sedan tidigare är:

– Införa en samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning.
– att alla män som döms för kvinnofridsbrott ska genomgå behandling för att bearbeta och förändra sitt våldsbeteende och att alla som avtjänat ett fängelsestraff ska få en individuell plan för att förebygga återfall.
– se ökade satsningar på professionella kriscenter för män och andra satsningar där män kan få stöd att förändra ett våldsamt beteendemönster,
– ge alla kvinnojourer ersättning för den del av deras verksamhet som utgör socialtjänst,
– att förbättrad samverkan mellan myndigheter blir verklighet eftersom det är en central del i arbetet mot mäns våld mot kvinnor
– att kartläggning och utvärdering sker av metoder som har utarbetats för att förebygga och motverka skam/hedersrelaterat våld
– utveckla och utvärdera fler metoder för att motverka destruktiva maskulinitetsnormer.
– ge polis och åklagare ett uppdrag att ställa om rättsväsendet för att bättre kunna hantera ökningen av brott som sker via internet,
– att våldsutsatta personer som vistats på skyddat boende ska erbjudas förtur till bostad av kommunen,
– att landets kommuner på årsbasis ska åläggas att redovisa sitt strategiska jämställdhets- och kvinnofridsarbete för statliga myndigheter,
– se en satsning på stöd och behandling som riktar sig direkt till de barn som upplevt våld i familjen.
– Att alla relevanta utbildningar ska innehålla moment om våld i nära relationer, t.ex. vad gäller jurister, läkare och lärare.

Regeringen arbetar med jämställdhetsbudgetering, och har bland annat infört ett nytt krav om jämställdhetsanalyser vid alla större förslag i budgetprocessen för att stärka jämställdhetsperspektivet i budgetarbetet. Det är en väldigt viktig grund.

Vi har även sett till att regeringen breddat uppdraget om jämställdhetsintegrering till betydligt fler myndigheter än tidigare. Att myndigheter arbetar strukturerat med jämställdhetsintegrering är av stor betydelse för att arbetet ska bli framgångsrikt.

Utöver detta och att frågan om att arbeta med jämställdhet är viktigt i regleringsbreven vill vi att offentliga sektorn, myndigheter, kommuner och landsting/regioner ska vara föregångare och se över sin verksamhet och hur de bidrar till jämställdhet.

Vi har tidigare uttryckt vår hållning i tex Motion 2012/13:A386 Ny hållbar jämställdhetspolitik

För att kunna jobba med frågorna på ett effektivt sätt måste vi få en bättre styrning och därför har regeringen föreslagit en jämställdhetsmyndighet.

I Miljöpartiets rapporten Gröna vägen till jämställdhet har vi bla lyft:
– ge DO ett förstärkt och förtydligat tillsynsansvar med kraftigare sanktionsmöjligheter
– inrätta en jämställdhetsmyndighet med ett särskilt ansvar för samordningen och främjande av jämställdhetsarbetet,
– inrätta konkreta uppföljningsbara mål inom alla politikområden vad gäller jämställdhet,
– att jämställdhetskonsekvensbeskrivning används för att utvärdera större politiska reformer,
– att lagstifta om att ställa sociala och ekologiska krav vid offentlig upphandling,
– ändra statens ägarpolicy för statliga bolag så att den även föreskriver sociala och ekologiska mål.

Vi ser nu att merparten av dessa mål kommer att uppfyllas av regeringen.

Miljöpartiet har sedan bildandet 1981 tillämpat principen om könsvarvade listor, med varannan kvinna och varannan man. Enligt partiets stadgar ska kongressen välja två jämställda språkrör, en kvinna och en man.
Vi har nyligen gjort en bred kartläggning av den interna representationen i Miljöpartiet på olika förtroendeuppdrag när det gäller jämställdhet och mångfald. Vi har gjort det tidigare, bevakar utvecklingen och kommer att göra det igen.

Det är självklart att både kvinnor och män berörs och tillsammans bör arbeta för att uppnå jämställdhet. Miljöpartiet har också därför valt att inte ha ett särskilt kvinnoförbund, utan istället en jämställdhets- och mångfaldskommitté som ligger under partistyrelsen. Kommittén ska verka kunskapshöjande inom partiet för jämställdhets- och mångfaldsfrågor, strategiskt inom partiet för att öka representativiteten, och politikutvecklande samt utåtriktat för att utveckla och kommunicera vår jämställdhets- och mångfaldspolitik. Kommittén involveras också som referensgrupp till partiets kampanjarbete.

Vi har alltid ett jämställdhetsperspektiv i våra budgetsatsningar. En beräkning från Riksdagens utredningstjänst visar att 95 procent av dem som får förbättrad eller oförändrad privatekonomi med Miljöpartiets budgetförslag (våren 2014) är kvinnor. Våra stora satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar gynnar kvinnor, som i högre grad än män reser klimatsmart. Ett annat exempel är att vi satsar på högre lön i kvinnodominerade yrken, så som lärare.

På samma vis arbetar vi i världens första feministiska regering för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra politiken på alla områden. Se http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/
Som parti vill vi att det ska finnas ett tredje kön som möjlighet för de personer som inte känner sig hemma i tvåkönsnormen. Det är en viktig utgångspunkt internt även om vi inte alltid hittat former för det i det tvåkönsuppdelade samhälle som vi för närvarande lever i.

Klimatfrågan är en jämställdhetsfråga på både lokal och global nivå. De som till störst del drabbas av klimatförändringarna är de allra fattigaste, där en majoritet är kvinnor. Av de 1,3 miljarder människor i världen som lever i fattigdom är 70 procent kvinnor. Kvinnors arbetsuppgifter världen över påverkas också direkt negativt av klimatförändringar och oberäkneliga väderförhållanden. I de länder som drabbas hårdast av klimatförändringar är det en majoritet av kvinnor som brukar jorden. Kvinnor har där utvecklat erfarenheter av hur effekterna av klimatförändringar kan dämpas. Dessa kunskaper behöver lyftas fram i den internationella klimatpolitiken.

För första gången har Sverige en regering som driver en feministisk utrikespolitik. En särskild handlingsplan har tagits fram angående detta med sex tydliga fokusområden och jämställdhetsperspektivet ska genomsyra allt som görs.