2014-10-09

Hero Image

Ojämställdhet begränsar lantbruksutveckling

Ojämställdheten inom familjelantbruket är fortfarande väl utbredd i Sverige, med vissa geografiska skillnader mellan norr och söder, och mellan slätt- och skogsbygd. Det visar en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Det svenska lantbruket har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Antalet företag och sysselssatta har stadigt sjunkit. Dock visar Elias Andersson i sin avhandling att familjens betydelse i det svenska lantbruket är fortsatt stark.

En stor del av jordbruksmarken kontrolleras av män medan kvinnor fortfarande utför merparten av det obetalda hushållsarbetet. De skilda tillgångarna på resurser, förväntningarna och arbetsdelningen bidrar till att skapa olika förutsättningar för män och kvinnor inom lantbruket.

Elias Andersson undersöker hur ojämställdheten vidmakthålls inom det svenska familjelantbruket. Avhandlingen identifierar ett antal nyckelområden som bidrar till att skapa skilda förutsättningar och möjligheter för kvinnor och män inom familjelantbruket, exempelvis fysisk arbetsmiljö, arbetsdelning, fördelning av resurser och förväntningar. De skilda villkoren för kvinnors och mäns lantbruksföretagande utgör en bidragande faktor till att kvinnors företag generellt är mindre, i lägre utsträckning kan förse hushållet med inkomster, i högre grad arbetsintensiva och mer återkommande inriktade mot smådjur och hälsa. Jordbruksmark i slättbygderna är i större grad brukade av företag som drivs av män, vilket innebär att värdet på deras jordbruksmark är i genomsnitt till 2,5 gånger högre än värdet av kvinnors mark.

– De skilda inriktningarna och geografiska förutsättningarna skapar svårigheter att tala om det svenska familjelantbruket. De skiftande villkoren medför att ojämställdheten tar sig olika uttryck utifrån till exempel produktionsförhållande, tillgången på jordbruksmark, utbudet av offentlig service och arbetsmarknaden utanför lantbruket säger Elias Andersson.

Arbetsdelningen inom familjelantbruket är starkt präglad av de traditionella förväntningarna på män och kvinnor. Detta medför att män och kvinnor i stor omfattning utför arbete i olika miljöer, på olika platser, under olika tidsmässiga förhållanden. Detta innebär att kvinnor och män är utsatta för olika typer av risker, stress och förväntningar, vilket medför att de har olika upplevelser och förståelser av lantbruket.

– Kunskap kring hur ojämställdhet återskapas är viktigt för att öka näringens konkurrenskraft och innovationsförmåga. Att kunna möta framtidens utmatningar ställer krav på en mer diversifierad kunskapsgrund som inkluderar fler än vad som traditionellt har varit fallet, säger Elias Andersson. Det är även viktigt att uppmärksamma det arbete som kvinnor faktiskt utför inom familjelantbruket och hur detta förändras i relation till att förutsättningarna och omvärlden ändras. Arbetet, dess organisering och dess fysiska, psykosociala och hälsomässiga risker visar sig har stor betydelse för hur kvinnor förstår familjelantbruket och vice versa.

Avhandlingen bygger på två kvantitativa studier av kvinnors och mäns företagande och gårdsarbete, en litteraturstudie av genusperspektiv på lantbrukets arbetsmiljö och en kvalitativ studie av hur arbetet organiseras inom familjelantbruket.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo