2016-03-16

Hero Image

Antologin ”Fler män till förskolan” når en internationell publik

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gav 2015 ut ”Fler män till förskolan”, en antologi som ger flera infallsvinklar på temat män i förskolan och ifrågasätter det låga antalet män som väljer yrkena förskolelärare och barnskötare. Antologin har nu översatts till engelska och har fått ett nytt kapitel för att ge en introduktion till den svenska förskolemodellen.

Författaren till det nyskrivna kapitlet är Helena Tinnerholm Ljungberg, doktor i statsvetenskap med den svenska familjepolitiken som ett av flera forskningsfält. Antologins målgrupp är arbetsgivare, chefer och andra intresserade av förskolan och hur man kan bredda rekryteringen för att få fler män till förskolan.

Helena Tinnerholm Ljungberg beskriver svensk förskolas historia och förklarar hur den svenska jämställdhetsmodellen har växt fram. Hon listar milstolpar som mäns rätt att få ekonomisk kompensation för att vara hemma och ta hand om barn, individuell beskattning, förskolans egna läroplan och maxtaxan. Vidare förklaras också hur svensk förskola utmärker sig internationellt genom att vara väl utbyggd, tillgänglig och i viss mån även till för barn var föräldrar inte arbetar.

Förskolans vikt för jämställdhet beskrivs ur två perspektiv – dels hur den möjliggör ett jämställt arbetsliv men också hur den arbetar med jämställdhet som en pedagogisk fråga, något som slås fast redan i inledningen av den senaste läroplanen.

Avslutningsvis citeras sociologen och maskulinitetsforskaren Ingólfur V. Gislason som menar att jämställdhetsutvecklingen har stannat av och att vi inte kan ”komma vidare på jämställdhetsfronten utan att fokusera mer på männen och deras roll”. Fokus kan inte bara vara på att möjliggöra förvärvsarbete för båda föräldrarna, utan det krävs ökat arbete för att dela på det obetalda hemarbetet.

– Det är lätt att ta den svenska förskolan för given, så som den ser ut idag, men genom att visa på dess framväxt och förändring så kan vi också få syn på det som är mer specifikt för vår tid och vår kontext.

Även om texten i första hand skrevs för att människor utanför Sverige ska ges en förståelse för svensk förskola kan den läsas av intresserade även i Sverige då den ger historisk och jämställdhetspolitisk kontext till förskolan så som den ser ut idag.

– Det är lätt att ta den svenska förskolan för given, så som den ser ut idag, men genom att visa på dess framväxt och förändring så kan vi också få syn på det som är mer specifikt för vår tid och vår kontext. Det tror jag också är den viktigaste poängen med texten, att visa på framväxt, föränderlighet – men också den stora betydelsen av en väl utbyggd förskola för möjligheten till ett jämställt arbetsliv, säger Helena Tinnerholm Ljungberg.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo