2013-10-18

”Ny jämställdhetsmyndighet borde skapas”

En ny jämställdhetsmyndighet måste till, med uppgift att följa upp och lära av det jämställdhetsarbete som bedrivs på bred front. Det var en av slutsatserna i Apels analys av satsningar på jämställdhetsintegrering som presenterades på Luleå-konferensen ”Equality, Growth and Innovation”.

APeL har på Tema Likabehandlings och Jämställ.nu:s uppdrag tagit fram en metaanalys av fyra offentligt finansierade initiativ för jämställdhetsintegrering: Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) Program för hållbar jämställdhet (HÅJ), Jämställdhetsintegrering i staten (Jämi), Europeiska socialfonden i Sverige och dess krav på jämställdhetsintegrerade projekt samt VINNOVAs TIGER-program.

På Luleå-konferensen ”Equality, Growth and Innovation”, som Tema Likabehandling var med och arrangerade, presenterades resultat från studien.

– Alla fyra program har varit ambitiösa och kommit fram till viktiga resultat. Erfarenheter och lärdomar från programmen har varit värdefulla för såväl utvecklare som forskare, för individer, organisationer och institutioner. Det har även funnits ett internationellt genomslag – bland annat genom ESF:s Gender-CoP, berättade Karin Sjöberg, en av rapportskrivarna.

En viktig framgångsfaktor för jämställdhetsintegreringsprogram är att det finns ett aktivt ägarskap. En annan framgångsfaktor inom jämställdhetsintegrering är också en bra ingång till målgruppen. Så har bland annat varit fallet med SKL:s program för hållbar jämställdhet, där det har funnits en kontinuerlig kontakt med målgruppen kommuner och landsting. Det innebär också att chansen för att arbetet kan fortsätta efter att programmet har avslutats är större. Det finns dock en risk för att programmen bara leder till ett bra resultat på projektnivån.

– Men strukturerna på regional och nationell nivå måste också nås, sa Karin Sjöberg.

Ann Boman, som också varit med och skrivit rapporten, pratade om en del av de utmaningar som programmen har stött på. En utmaning handlade om grundinställningen till jämställdhet – är det ett medel eller ett mål?

– Jämställdhet som medel för att nå andra mål, till exempel innovationer eller ekonomisk tillväxt, har visat sig vara framgångsrikt eftersom det visar på lösningar som tidigare inte adresserats. Däremot finns en risk att jämställdhet som mål tappas bort eller tunnas ut om det blir för stort fokus på jämställdhet som medel, sa hon.

En annan utmaning är att regeringens jämställdhetspolitiska mål ofta är startpunkter för arbetet med jämställdhetsintegrering. De är dock ofta för abstrakta för att förstås som riktlinjer på lokal nivå.

– De är svåra att använda som riktlinjer ”på fältet”. Man behöver undersökningar och analyser för varje organisation för att veta hur ojämställdhet reproduceras så att man kan sätta konkreta mål för att komma till rätta med den. Den nationella nivån behöver därmed vara vägvisare och formulera jämställdhetsmål inom flera politikområden för att underlätta lokalt utvecklingsarbete för jämställda verksamheter, sa Ann Boman.

Slutligen finns det en utmaning som handlar om att jämställdhetsarbete kopplas ihop med det antidiskrimineringsarbete som utgår ifrån att hindra diskriminering av individer. Här finns det en diskrepans, eftersom arbetet för jämställdhet har stöd i en bred samhällsförändring med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen. Som flera av panelmedlemmarna framhöll är individer skyddade mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund, medan de aktiva åtgärderna i diskrimineringslagstiftningen – som syftar till att främja lika rättigheter och möjligheter på en mer strukturell nivå – enbart innehåller bestämmelser om kön – och till viss del etnisk tillhörighet.

– Här behöver vi hitta nya strategier kopplade till normkritik och intersektionalitet för att komma vidare i arbetet, sa Fredrik Bondestam från Nationella genussekretariatet i den efterföljande paneldiskussionen.

APeL hade flera rekommendationer till regeringen som presenterades på konferensen:

– Formulera jämställdhetsmål inom viktiga politikområden på nationell nivå och skapa en nationell struktur med uppgift att följa upp och lära av det jämställdhetsarbete som nu bedrivs på bred front. Vi behöver en jämställdhetsmyndighet, sa Ann Boman.

Andra rekommendationer handlade bland annat om att skapa möjligheter för och samordna regionala strukturer för lärande och att stärka praktiskt tillämpad jämställdhetsforskning.

Lennart Svensson från APeL har också varit med och skrivit rapporten.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo