2013-12-04

Läkarstudenter behöver djupare genuskunskaper

De senaste åren har förbättrande genuskunskaper bland läkare lyfts fram som ett sätt att minska orättvisorna i vården. En ny avhandling styrker behovet av genusundervisning för läkarstudenter och undersöker deras egna idéer om sitt framtida yrkesliv, skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande (3/12).

I avhandlingen Genusgörande och läkarblivande. Attityder, föreställningar och förväntningar bland läkarstudenter i Sverige undersöker AT-läkaren Jenny Andersson läkarutbildningen i ett genusteoretiskt perspektiv. Tre sammanhang av betydelse för framtidens läkare fokuseras: patient-läkarrelationen, läkarprofessionen och läkarutbildningen. I en av avhandlingens delstudier ombads studenterna att gissa patientens kön utifrån skildringar av en vårderfarenhet. Det framgick tydligt i studenternas motiveringar att samma erfarenheter och uttryck tolkades på olika sätt beroende på om deltagarna initialt bedömt att patienten var en man eller en kvinna. – Läkarstudenter bär precis som alla andra på föreställningar om kvinnor och män och gör antaganden utifrån dessa på ett sätt som inte är tillämpbart på individnivå. I den kliniska praktiken kan detta innebära en risk att läkare tolkar kvinnors och mäns sjukdomsberättelser och vårdbehov olika utifrån stereotypa idéer om kön, säger Jenny Andersson. För att fördjupa förståelsen av läkarutbildningen tillfrågades studenterna också om hur de såg på sin ideala framtid. En tydlig trend som framkom var att läkarstudenterna reflekterade mycket kring vikten av att uppnå balans mellan arbete och privatliv, med gott om tid för såväl familj som en meningsfull fritid. Detta var allra tydligast bland läkarstudenter i slutet av sin utbildning. Studien visade, tvärtemot det interna utpekande av kvinnor som ett problem för professionen, att det var läkarstuderande män på sista terminen som i minst utsträckning nämnde arbetet. Förändringen i attityder och värderingar hos den nya generationen kommer att innebära en utmaning för sjukvården i utvecklandet av mer flexibla och hanterbara arbetsförhållanden. Jenny Andersson betonar även kontextens betydelse för studenternas genusmedvetenhet både i relation till vilka risker för orättvisor som föreligger samt för vilket slags motstånd genusundervisning möter bland läkarstudenter och lärare på läkarutbildningen. – I Sverige har vi en självbild av att vi kommit långt. Detta samtidigt som varken ”kön” eller ”genus” nämns i de nationella utbildningsmålen för läkarutbildningen. Mellan de olika utbildningsorterna finns det dessutom ingen enhetlighet beträffande vad ett så kallat genusperspektiv innehåller eller betyder. För att läkare skall kunna agera genusmedvetet och undvika att det uppstår orättvisor inom vården behöver genus ges en fastare form som ett kunskapsområde som är satt i direkt relation till de kompetenser och färdigheter som läkare behöver i sitt yrkesliv, säger Jenny Andersson

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo