2014-10-01

Hero Image

Konferens för vidgade perspektiv på kön

Intersektionalitet, normkritik och maskulinitet. Det är perspektiven som står i centrum för konferensen Jämställdhet 2.0 den 6 november. Målet är ett vidgat arbetssätt som inkluderar mer än bara kön.
– Jämställdhetsarbete kan bli mer förändrande om det förmår tänka vidare, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.

Alltför ofta handlar jämställdhetsarbete om att räkna huvuden. Uppfattningen är att en balans i antalet män och kvinnor är lika med jämställt.

– Forskning och erfarenheter visar att det perspektivet snarare förstärker än utmanar maktordningar. Därför behöver vi vidga perspektivet genom normkritik, intersektionell analys och kritisk maskulinitetsforskning, säger Kerstin Alnebratt.

Modernt jämställdhetsarbete bör genomsyras av ett normkritiskt intersektionellt perspektiv och inkludera kunskaper om såväl feminitets- som maskulinitetsnormer. Det hoppas arrangörerna etablera som en självklarhet genom konferensen som hålls i Göteborg den 6 november. Men Kerstin Alnebratt menar att den även fyller andra funktioner.

– Det är även ett tillfälle att utveckla former för hur praktiskt jämställdhetsarbete kan utvecklas med hjälp av modern genusvetenskaplig forskning. Att bygga en brygga mellan teori och praktik.

Inte bara kön

I forskningen räcker sällan kön som förklaringsmodell. Där har man varit tvungen att fundera ett par varv till. Men många praktiker har också ett starkt behov av att komplicera.

– Vi är inte bara kön; vi är ålder, hudfärg, socioekonomi, och mycket mer. Alla de här sakerna samverkar och förstärker maktordningar. Det här är något man ofta upptäcker i praktiskt arbete, och många vill hitta ord att använda för att göra något åt det. Det har man utvecklat i forskningen och det kan praktiker ta hjälp av.

”– Vi är inte bara kön; vi är ålder, hudfärg, socioekonomi, och mycket mer. Alla de här sakerna samverkar och förstärker maktordningar.”

Kerstin Alnebratt lyfter exemplet intersektionalitet för att illustrera hur teori och praktik kan samverka för att bredda jämställdhetsarbetet.

– Intersektionalitet är inte en metod, det är ett teoretiskt perspektiv som har fördjupat förståelsen för hur makt tar sig uttryck och får konsekvenser för olika människor och detta behövs i det praktiska jämställdhetsarbetet. Hur det ska göras måste tas fram i praktiken, men med hjälp av kunskap och forskning.

Stor efterfrågan

Konferensen är sprungen ur en stor efterfrågan. Lillemor Dahlgren är verksamhetsledare på Nationella sekretariatet för genusforskning menar att många bett om kompetensutveckling inom de tre perspektiven.

– Därför har vi utformat den som en kunskapshöjande konferens. Vi ska fylla på perspektiven så att deltagarna kan ta med sig kunskapen hem och förvalta den, säger hon.

”Den här typen av konferens kan bidra med insikter som praktiker kan översätta i den egna verksamheten. Men då gäller det att vara beredd på att sätta sina egna föreställningar på spel och utmana sig själv.”

Kerstin Alnebratt ser fram emot en rolig konferens som lär bli särskilt givande för den som är redo att ompröva sitt arbetssätt.

– Det är inte alltid som forskning kan överföras direkt till praktiskt arbete. Den här typen av konferens kan bidra med insikter som praktiker kan översätta i den egna verksamheten. Men då gäller det att vara beredd på att sätta sina egna föreställningar på spel och utmana sig själv.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo