2014-05-05

Hero Image

Jämställdhet kan förbättra EU:s ekonomi

Kvinnor med barn i förskole- och skolåldern lyser ofta med sin frånvaro på den europeiska arbetsmarknaden. Samtidigt visar siffror att EU:s BNP skulle kunna öka med 27 procent om arbetsmarknaden var jämställd. Men enligt universitetslektor Åsa Löfström, som ligger bakom studien, krävs ordentliga reformer innan kvinnorna kan lämna hemmet.

Det finns många högutbildade kvinnor i Europa. Men att dessa kommer ut på arbetsmarknaden efter universitetet är inte självklart. Bristen på fungerande barnomsorg i flertalet länder gör att kvinnorna stannar hemma med barnen. Många är borta över tio år vilket ur samhällsekonomisk synvinkel kan ses som ett slöseri, då kvinnors kompetenser inte tas till vara.

– Det finns en föråldrad syn i många länder, där man som kvinna antingen förvärvsarbetar eller är mamma. Man kan fråga sig om det är en vettig investering med dessa universitetsutbildningar, om kvinnorna sedan stannar hemma, säger Tina Acketoft, (FP), som kandiderar till Europaparlamentet.

En jämställd arbetsmarknad skulle innebära ett ordentligt uppsving för EU:s ekonomi. Uträkningar från Umeå universitet visar att EU:s BNP skulle öka med 27 procent om kvinnor arbetade lika mycket som män, och hade samma lön. Tina Acketoft tycker att den ekonomiska aspekten är intressant, men menar att det framförallt är en fråga om livschanser.

– Det handlar om att skapa möjligheter för kvinnor att kombinera arbete och familjeliv. I många länder har människor inte råd att skaffa egen barnomsorg, och då blir det lätt en kvinnofälla.

Sverige ses som extremt

Fram till januari i år var Tina Acketoft ordförande i Europarådets parlamentariska utskott för jämställdhet och icke-diskriminering. Hon menar att Sverige kommit längre än övriga EU-länder när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden. Men att det inte är så populärt att komma med pekpinnar från svenskt håll.

– Vi ses som ganska extrema på vår kant. Däremot lyssnar de andra länderna gärna på vad vi gjort. De kommer på studiebesök till Sverige för att besöka förskolor och är intresserade att höra hur vår föräldraförsäkring fungerar.

Tina Acketoft menar att inställningen till en jämställd arbetsmarknad är komplex. I ena andetaget säger många att det är självklart att män och kvinnor ska ha samma möjligheter. Men sedan kommer argumentet att man ska ha rätt att välja.

– Många menar att man inte kan ta för givet att kvinnor vill jobba heltid, och vill därför ha ett system med många olika lösningar. Det gör att man inte köper ett system som i Sverige, med daghem för alla.

Enligt Tina Acketoft finns det en massa bra rekommendationer och lagstiftning på jämställdhetsområdet inom EU. Men efterlevnaden brister.

– Där måste det sättas mer press på medlemsländerna och det skulle jag gärna jobba för, säger hon.

Jämställdhet kräver investeringar

Åsa Löfström, universitetslektor vid Handelshögskolan i Umeå, gjorde sin uträkning redan 2009. Sedan dess har även andra siffror på området presenterats. De visar dock på samma trend: en jämställd arbetsmarknad innebär förbättrad ekonomi för EU.

– Men hela förutsättningen är att länderna bygger upp en fungerande barnomsorg och att det finns kompenserad föräldraledighet.

Hon menar att länderna måste ta kostnaden och bygga upp denna infrastruktur, precis som Sverige gjorde på 60-och 70-talet. Först då möjliggörs en jämställd arbetsmarknad. Enligt henne är det i stort sett bara i de nordiska länderna som det är möjligt för kvinnor att kombinera familj och arbete på ett rimligt sätt.

”– En tydlig konsekvens av den bristande barnomsorgen är att det just nu föds väldigt lite barn i länder som Italien, Spanien och Tyskland. Kvinnorna utbildar sig, ställer krav och slutar föda barn.”

Enligt Åsa Löfström är politikerna i länderna införstådda med problemet, men inte redo att göra något åt det.

– Det är rejäla reformer som måste till, vilket kräver stora ekonomiska satsningar, konstaterar hon.

Det finns många orsaker till att det går långsamt med jämställdheten ute i Europa. Enligt Åsa Löfström handlar det exempelvis om religionens starka ställning och synen på familjen.

– Det här är samhällen som fortfarande bygger på att män är familjeförsörjare. Jämställdhet ses snarare som en familjeangelägenhet som ska göras upp vid köksbordet, än en politisk fråga.

Ett annat problem är skattestrukturen. I vissa EU-länder har man fortfarande sambeskattning, vilket innebär att kvinnans lön läggs ovanpå mannens och beskattas mycket hårdare. I Sverige togs detta bort år 1971.

– Tas sambeskattningen bort blir det ett starkare incitament för kvinnor att börja arbeta. Det skulle vara behjälpligt för ökad jämställdhet i Europa.

Åsa Löfström har själv rest och föreläst i många EU-läder. Hon är inte översvallande hoppfull när det kommer till jämställdhetsarbetet.

– Det är svårt eftersom länderna är så olika. Vissa länder vill inte ha några förändringar alls på jämställdhetsområdet. Det gör att de lagar och regler man kan införa läggs på en slags miniminivå.

Hon tror på att presentera hårda fakta, som siffror på hur jämställdhet faktiskt kan förbättra ländernas ekonomi.

– När det gäller hur man kan gå tillväga är Sverige ett slags föregångsland. När vi gjorde dessa satsningar var det inte billigt, men det har betalat igen sig. Idag hör vi till de rikaste EU-länderna, säger Åsa Löfström.

 

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo