2014-09-09

Hero Image

Hur uppfyller Sverige kvinnors mänskliga rättigheter?

Vart femte år ska världens regeringar redogöra för hur de lever upp till Pekingplattformens åtaganden. I den senaste uppföljningen pekar Sveriges regering på både framgångar och fortsatta utmaningar i arbetet.

I den rapport till FN som regeringen publicerade i augusti beskrivs en rad förbättringar som skett sedan den senaste rapporten 2009. Bland annat har andelen äldre kvinnor med låg ekonomisk standard minskat och föräldraförsäkringen har höjts för föräldrar med låg inkomst, vilket framför allt gynnar unga kvinnor. Antalet kvinnor som arbetar heltid har ökat sedan 2009, dock arbetar 30 procent av kvinnor i åldern 20-64 år fortfarande deltid, vilket får negativa konsekvenser för kvinnors ekonomi livet ut.

Obetalt hemarbete kopplas till kvinnors ohälsa

Regeringen betonar att sjukvård i Sverige ska ges på lika villkor och menar att ”det oftast inte finns några ogrundade skillnader mellan kvinnor och män när det gäller vård och omsorg”. Det håller inte Hélène Sandmark, docent i folkhälsovetenskap med om:

– Kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbeten och tillgång till makt och inflytande leder till könsskillnader i fråga om bland annat självskattad hälsa, sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel och medellivslängd. Det måste vården bli bättre på att uppmärksamma i mötet med både kvinnor och män, menar Hélène Sandmark.

”– Det borde vara självklart att diskutera en individualisering av föräldraförsäkringen för att på sikt motverka kvinnors sjukskrivning.”

Sjukskrivningar pekas i rapporten ut som en särskild utmaning. Kvinnors samlade sjukfrånvaro är hela 47 procent högre än mäns, vilket kopplas till deras dubbelarbete. Kvinnor som har ett huvudansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och samtidigt heltidarbetar löper avsevärt högre risk att sjukskrivas.

De åtgärder som lyfts för att motverka kvinnors sjukskrivning är bland annat att landstingen ska ta fram handlingsplaner och att Socialstyrelsen och Försäkringskassan ska analysera vad könsskillnaderna i sjukskrivning beror på. Det är inte tillräckligt menar Svend Dahl, fil. dr i statsvetenskap och regeringens särskilda utredare om män och jämställdhet. Han lyfter i stället behovet av politiska åtgärder:

– Föräldraförsäkringen är det enskilt viktigaste jämställdhetspolitiska styrmedlet vi har att tillgå. Vem som har ansvar för det obetalda arbetet grundläggs ofta när det första barnet föds. Det borde vara självklart att diskutera en individualisering av föräldraförsäkringen för att på sikt motverka kvinnors sjukskrivning.

Skuggrapport på gång

Sveriges Kvinnolobby har påbörjat arbetet med skuggrapportering av Pekingplattformen och även regeringens CEDAW-rapport. De tog initiativ till konferensen Nordiskt Forum i Malmö som tog avstamp i handlingsplanen från Beijing och utvecklingen i de nordiska länderna. I konferensens slutdokument, Feministiska överenskommelser, påpekas att de nordiska länderna brister på avgörande punkter utifrån Pekingplattformen: områden som mäns våld mot kvinnor, arbetsmarknad och lika lön, kvinnors ekonomiska självständighet, omsorgsarbetets organisering och fördelning, kvinnors makt och inflytande, ny teknologi och media, asyl och migration samt miljö- och klimatfrågor lyfts bland annat fram.

I slutdokumentet från konferensen föreslås en rad åtgärder: jämställdhetsintegrerade statsbudgetar, att obetalt omsorgsarbete återspeglas i ekonomiska modeller, att beakta ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med klimat och miljö och att migrantarbetare garanteras samma lön som infödd arbetskraft. Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby, menar att jämställdhetsarbetet måste gå från ord till handling:

– Om vi exempelvis ska jämställdhetsintegrera en statsbudget behöver vi bli mer konkreta. Det räcker inte att räkna på fördelning av pengar i befintliga budgetar utan att arbeta med modeller och antaganden som ligger till grund för dem, exempelvis den viktiga frågan om omsorg.

Goda exempel

Nationella sekretariatet för genusforskning finns med i regeringens rapport som ett av flera exempel på institutionella mekanismer för att främja jämställdhet. Bland annat lyfts webbportalen jämställ.nu som ett värdefullt instrument för att samla och sprida kunskap om praktiskt arbete och forskning inom jämställdhetsintegreringsområdet. Dessutom nämns satsningen Jämställdhet i myndigheter (JiM) som ett gott exempel på strategiskt arbete med jämställdhetsintegrering.

– Överlag tror jag att jämställdhetsarbetet stärks av närhet till och förankring i forskningsbaserad kunskap. För sekretariatet är arbetet med jämställdhetsuppdragen ett sätt att utveckla vår roll som brygga mellan forskning och praktik, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning som driver JiM-satsningen och samordnar arbetet med Jämställ.nu.

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo