2014-07-04

Hero Image

Mer konflikt behövs i svensk politik

Den internationella bilden av Sverige som redan jämställt, kan stå i vägen för jämställdheten inom Sverige. Och svensk jämställdhetspolitik behöver mindre konsensus och mer konflikt! Det var två slutsatser som kom fram i Jämställ.nu:s Almedalsseminarium ”This is jämställdhet – the true story”.

Malin Rönnblom, genusforskare i statsvetenskap, forskar på diskurser om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i Sverige. Hon menade att ett problem i Sverige är att det finns för lite konflikt i diskursen om jämställdhet.

”Det finns en syn på att jämställdhet är en win win-situation, vilket jag anser är en myt som man måste göra upp med.”

– Utan konflikten blir det ingen politik utan mer administration och byråkrati. Det finns en syn på att jämställdhet är en win win-situation, vilket jag anser är en myt som man måste göra upp med. Det finns begränsat antal resurser. Och om vi ska ha en feministisk politik, betyder det att någon kommer att förlora. Vissa måste ge ifrån sig makt – och det handlar främst om vita, medelålders, heterosexuella män.

Hon menade att det i Sverige finns en konsensus om att jämställdhet är något som är bra, vilket står i vägen för verklig förändring.

– Alla politiska partier påstår att de är för jämställdhet. Samtidigt råder det brist på jämställdhetspolitik. Vi har till exempel inget jämställdhetsdepartement och heller ingen jämställdhetsmyndighet. Det finns ingen infrastruktur för jämställdhet.

Hon menade också att det starka fokuset på kvinnor och män som finns i diskurser om jämställdhetsintegrering leder till att andra kategorier exkluderas. Jämställdhetsintegrering riskerar att reproducera kvinnor och män utifrån en vithets- och heteronorm.

– Och den typen av kritik som kommer från håll som menar att man behöver ta hänsyn till fler maktstrukturer, är precis den konflikt som behövs för att göra jämställdheten mer politiserad.

Malin Rönnblom poängterade också att Sverige är väldigt restriktiva när det kommer till sanktionssystem, till skillnad från exempelvis Norge och Finland, där man har arbetat med kvoteringssystem.

Nordiskt lärande

På Island, som ligger etta på World Economic Forums lista över jämställdhet i länder i världen, har man däremot infört kvoteringssystem. Det gäller både när det kommer till bolagsstyrelser, där ojämställda företag inte får registrera sig, och föräldraledigheten som är tredelad – två tredjedelar går till vardera föräldern och en sista tredjedel går att dela som man vill. Eygló Harðardóttir, Islands jämställdhetsminister, menade att Sverige kan lära av Island när det kommer till de jämställdhetspolitiska landvinningarna. Och Island kan även lära av Sverige.

– Den svenska feministiska debatten är ofta mer radikal ur ett isländskt perspektiv. Till exempel er debatt om pronomenet hen. Det är en debatt som inte finns på Island. Över huvud taget är det isländska språket ett väldigt könat språk – till och med substantiven är antingen ”hon” eller ”han”. Det leder till svårigheter för till exempel transpersoner som varken definierar sig som kvinnor eller män.

Och Island har långt kvar till jämställdhet.

– Liksom de övriga nordiska länderna har Island en mycket könsuppdelad arbetsmarknad – det är värre än i Sverige. De nordiska länderna är sämre än de andra europeiska länderna på detta.

Papparoll på export

Vidar Vetterfalk, Internationell projektledare på organisationen Män för jämställdhet, har bland annat arbetat med projekt i Östeuropa. Han menade att det är viktigt att engagera män – inte bara som en del av problemet, utan som en del av lösningen.

”När män blir föräldrar finns det en större potential för förändring.”

– Vi har märkt att det är svårt att engagera män utifrån argument om att jämställdhet är bra för männen. Det går lite bättre när man pratar om vinster av jämställdhet utifrån kvinnors perspektiv. Men det som funkar bäst är att prata om jämställdhet för barnens skull. I Ryssland finns det till exempel pappagrupper som engagerar sig mot mäns våld mot kvinnor främst utifrån barnperspektivet. När män blir föräldrar finns det en större potential för förändring.

Annika Rembe är generaldirektör på Svenska Institutet och representerar Sverige utomlands. Då är hon extra stolt över den svenska papparollen och på hur man ser på kvinnlig representation.

– Men jag är mindre stolt över glastaket. Och lönegapet – mina döttrar står inför samma löneskillnader idag som jag gjorde för 35 år sedan när jag begav mig ut i arbetslivet.

En bild som skapar problem

Malin Rönnblom ser ett problem av den internationella bilden av det jämställda Sverige.

– Den internationella bilden av Sverige handlar om ”de goda papporna” och att det är något slags lyckligt paradis för kvinnor. När jag var i Kanada, var många helt övertygade om att det inte fanns våld mot kvinnor i Sverige.

Hon tror också att bilden av Sverige som redan lyckat och jämställt står i vägen för att uppnå jämställdhet.

– Eftersom en stor del av det svenska jämställdhetsarbetet sker på projektbasis och inte kontinuerligt, måste man marknadsföra sig som ”lyckade projekt” – oavsett resultat. För att få projektpengar måste man visa att man når framgång. Jag var på ett universitet som till exempel inte hade någon handlingsplan mot sexuella trakasserier, för man ville inte erkänna att man hade några problem med det.

Malin Rönnblom ansåg också att det är viktigt att Sverige tar in kunskap utifrån:

– Vi är begränsade av den internationella bilden av Sverige som redan jämställt. Sverige behöver också lära av andra.

Seminariet ”This is jämställdhet – the true story” var en del av Jämställ.nu:s ”Jämställshetskalaset”, som hölls i Almedalen onsdagen den 2 juli. Läs fler artiklar från Jämställdhetskalaset här:

Jämställdheten jubilerar – hur är dagsformen?

Mer dålig stämning efterlyses

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo