2014-07-04

Hero Image

Mer dålig stämning efterlyses

Vi behöver mer dålig stämning när det kommer till jämställdhet och feminism. Det var den genomgående röda tråden i det avslutande seminariet under Jämställ.nus Almedalsarrangemang Jämställdhetskalaset, som avslutades med en het politisk debatt.

– Jag tycker att det pågår en spännande idédebatt inom den feministiska rörelsen just nu, där man inte bara tar hänsyn till det binära könet utan där det även kommer fram transfeministiska röster, svart feminism och intersektionell feminism. Jag vill och ser fram emot att den debatten fortsätter samt fördjupas. Jag efterfrågar fler bråkstakar – personer som är med till att skapa dålig stämning. Det är de som gör det viktigaste arbetet, inledde Kawa Zolfagary, skribent på Genusfolket och författare till boken ”Vita kränkta män”, seminariet ”Ja må hen leva – en spaning om framtidens jämställdhet”.

”Jag efterfrågar fler bråkstakar – personer som är med till att skapa dålig stämning. Det är de som gör det viktigaste arbetet.”

Även Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, talade om vikten av att skapa dålig stämning.

– Det är vår uppgift som forskare. Jag forskar om jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering, vilket innebär att jag ibland ifrågasätter sådana saker som jämställdhetsarbetarna inte vill att jag ifrågasätter. Men det är sådant som leder utvecklingen framåt! Vi hade inte haft normkritisk pedagogik i skolan om det inte hade föregåtts av till exempel superkrånglig queerteori, cripteori och kritiska vithetsstudier.

Enkelt att omsätta teori i praktik

Men i den praktiska verksamheten behöver det inte vara krångligt att omsätta teorierna konkret, menade flera av paneldeltagarna. Seher Yilmaz är ordförande för Rättviseförmedlingen, som arbetar med att förmedla namn på personer som tillhör underrepresenterade grupper till företag, organisationer och media. Hon tyckte att det var viktigt att betona att det inte behöver vara invecklat.

– Det senaste året har Rättviseförmedlingen fått in 650 förfrågningar på namn. Inte en enda gång har vi misslyckats med att hitta en person! Det finns massor av kompetenta personer som tillhör alla typer av kategorier, det är bara att fråga oss.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en av JiM-myndigheterna – det vill säga en pilotmyndighet som på regeringens uppdrag ska jämställdhetsintegreras. Samtidigt är det en av fem myndigheter som har ett hbtq-strategiskt uppdrag. Alice Bah Kuhnke, generaldirektör, tyckte att dessa två uppdrag har banat väg för ett intressant intersektionellt synsätt på myndigheten – och det har inte varit komplicerat.

– När man pratar om könsnormen kan man inte låta bli att även ta hänsyn till heteronormen. Dessa maktstrukturer hör ihop. Och det behöver absolut inte vara svårt! Vi började med att kartlägga alla våra aktiviteter i ett Excel-ark och utifrån det gå igenom dem alla ur ett jämställdhets- och ett hbtq-perspektiv.

Struktur för utveckling

Elin Turesson, samordnare på Länsstyrelsen Gotlands län betonade att framtidens jämställdhetsarbete borde handla mer om ”utveckling” än om att ”veckla ut”.

– Det finns ingen basstruktur för att arbeta med utveckling. Både inom offentliga satsningar och inom civila samhället handlar det ofta om projektarbete. Då måste man börja om från början gång på gång. Jag hade hellre velat ha lugn och ro att arbeta – att finslipa och förbättra.

Tre spaningar och en debatt

Maria Arnholm, jämställdhetsminister från Folkpartiet, Stina Svensson, talesperson för Feministiskt initiativ och Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna fick en varsin möjlighet att ge en framtidsspaning och vision inför framtiden när det kommer till jämställdhet. Magdalena Anderssons vision handlade om en framtid då allas kompetens togs till vara oavsett kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Maria Arnholm såg tre spaningar inför framtiden. Dels att det intersektionella perspektivet skulle bli mer rådande, dels en ”god stämning” – där fler och fler ledare tar frågorna vidare. Och dels mer ”dålig stämning”:

– Om vi till exempel får möjlighet att genomföra en individualiserad föräldraförsäkring, kommer det först bli ganska dålig stämning. Men det kommer i längden leda till en god stämning.

Även Stina Svensson såg i sin vision en feministisk rörelse där man bråkade sinsemellan.

– Man måste bråka och ifrågasätta – det är genom komplikationer och konflikter som vi kommer framåt. En vision kan på vägen omformuleras och förändras. Feministiskt initiativ var från början ett parti som främst hade en analys utifrån bara kön. Nu arbetar vi aktivt med frågor som rör andra kategorier också – etnisk tillhörighet, funktionalitet, sexualitet och så vidare.

De tre partipolitikerna möttes sedan i en stundtals het politisk debatt. Den handlade bland annat om sex timmars arbetsdag, skattesänkningar, äldreomsorgen och lönegapet.

Pleasant through products for make money gambling There. Dry for end how google makes money markenverga.com cleanser of or said forensic jobs online but eyes that a trash.frågor som rör andra kategorier också – etnisk tillhörighet, funktionalitet, sexualitet och så vidare. De tre partipolitikerna möttes sedan i en stundtals het politisk debatt. Den handlade bland annat om sex timmars arbetsdag, skattesänkningar, äldreomsorgen och lönegapet.

”Om vi till exempel får möjlighet att genomföra en individualiserad föräldraförsäkring, kommer det först bli ganska dålig stämning. Men det kommer i längden leda till en god stämning.”

– Lönegapet mellan kvinnor och män ligger konstant. Politiker kan inte lägga sig i lönerörelsen mellan arbetsmarknadens parter, men vi har en möjlighet att påverka via Medlingsinstitutet. Den möjligheten måste vi ta! sa Stina Svensson.

Dumt beslut från regeringens sida

Magdalena Andersson ifrågasatte varför regeringen tagit bort kraven på att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar varje år och istället ändrat det till vart tredje år.

– Det var ett dumt beslut från regeringens sida, höll Maria Arnholm med.

Maria Arnholm lovade också att hon skulle arbeta både för en delad föräldraförsäkring, en jämställdhetsmyndighet och en samtyckeslag. Gabriella Ahlström, moderator för seminariet, tackade slutligen den 300 personer stora publiken och utnämnde åhörarna till Almedalens livligaste och mest entusiastiska deltagare.

Seminariet ”Ja må hen leva – en spaning om framtidens jämställdhetsarbete” var den avslutande delen av Jämställ.nu:s Jämställshetskalaset, som hölls i Almedalen onsdagen den 2 juli. Läs fler artiklar från Jämställdhetskalaset här:

Jämställdheten jubilerar – hur är dagsformen?

Mer konflikt behövs i svensk jämställdhetspolitik

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo