2014-07-03

Hero Image

Jämställdheten jubilerar – hur är dagsformen?

Flera viktiga bidrag till jämställdheten fyller jämnt i år, bland annat föräldraförsäkringen och jämställdhetsintegrering som strategi. Men hur ser dagsformen ut? Det diskuterades under Jämställ.nu:s jämställdhetkalas i Almedalen.

En av jubilarerna, föräldraförsäkringen, har nu hela 40 år på nacken. Innan 1974, då den blev könsneutral, hade Sverige ett system med moderskapsersättning.

– År 1985 kom den första ”pappamånaden”, det vill säga en månad som veks åt vardera föräldern och som inte gick att föra över. Många var jättearga: skulle man tvinga män att vara hemma en hel månad? Men sen la sig ilskan och männen började faktiskt ta ut den där månaden i föräldraledighet, berättade Inti Chavez Perez, expert i utredningen Män och jämställdhet.

Han sa också att mäns uttag av föräldraledighet hos heterosexuella med barn, är starkt sammankopplat med mammans akademiska examen. Ju mer högutbildad hon är, desto större del av föräldraförsäkringen tar mannen ut – oavsett vilken inkomst han har.

”Det man kan se är att det är piskan som har fungerat.”

– Under åren har det funnits olika strategier för att få män att ta ut mer föräldraledighet. Dels har det handlat om morötter, till exempel kampanjer riktat mot män eller jämställdhetsbonusen. Och dels har det funnits ”piskor”, så som de öronmärkta månaderna. Det man kan se är att det är piskan som har fungerat.

När blir då föräldraledighetsuttaget jämställt? Ett av de årtal som nämns är 2050, under förutsättning att männens uttagsökning fortsätter i samma takt som nu.

– Men utvecklingen har kommit just på grund av de öronmärkta månaderna. Jag är inte så säker på att det kommer att gå framåt om man bara sitter och väntar och rullar tummarna. Det behövs en jämställdhetspolitik, avslutade Inti Chavez Perez.

Nordiskt samarbete och konkurens

En annan jubilar är det nordiska jämställdhetssamarbetet, som i år också fyller 40 år. Eygló Harðardóttir, jämställdhetsminister på Island samt nordisk samarbetsminister, menade att jämställdhetssamarbetet i de nordiska länderna leder utvecklingen framåt, men också den nordiska konkurrensen:

– Vi tittar på varandra och ”tävlar”. På Island har vi utformat sexköpslagen enligt svensk modell och en lag om kvotering i bolagsstyrelser enligt norsk modell. Och jag vet att det är många av de nordiska ländernas som avundsjukt tittar på Islands tredelade föräldraförsäkring, berättade hon.

Lathund visar ojämställdhet

Det är också 30 år sedan som SCB:s lathund för jämställdhet kom ut. Den innehåller könsuppdelad statistik på en rad samhällsområden. Lathunden har varit en trogen följeslagare för många jämställdhetsarbetare. En av dem är Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare på Kommunal.

”Den gör att man kan visa svart på vitt att, nej – Sverige är inte jämställt.”

– Den gör att man kan visa svart på vitt att, nej – Sverige är inte jämställt, sa hon.

Hon menade dock att lathunden skulle kunna uppdateras.

– Om statistiken bara är könsuppdelad, riskerar vi att inte se de skillnader som finns inom gruppen kvinnor och inom gruppen män. Idag skulle jag vilja se att man mäter till exempel klass och kön. Om vi analyserar ofrivilligt deltidsarbete exempelvis, så kommer man se att det främst rör kvinnorna inom LO-yrken, sa hon.

20 årigt arbete med jämställdhetsintegrering

Ytterligare ett födelsedagsbarn är strategin jämställdhetsintegrering. För 20 år sedan beslutade regering om att anta den strategin i Sverige.

– Jämställdhetsintegrering innebär att i alla våra aktiviteter och i allt vårt beslutsfattande så finns det en analys utifrån de jämställdhetspolitiska målen med, berättade Ann-Sofie Lagercrantz, strateg i social hållbarhet i Kalmar kommun.

Slutligen presenterades det sista födelsedagsbarnet: systemet med jämställdhetsexperter på varje länsstyrelse – så kallat särskilt sakkunniga. Dessa har också funnits i 20 år. De särskilt sakkunniga arbetar med jämställdhetsintegrering på regional nivå.

Peter Molin, länsråd på Länsstyrelsen på Gotland, berättade att de just nu arbetar med att varje sakområde på Länsstyrelsen ska bli jämställdhetsintegrerat. Han saknade dock en nationell samordning.

”Vi behöver någon slags nationell nod för att hålla ihop jämställdhetsarbetet.”

– Det finns ingen jämställdhetsmyndighet i Sverige. Vi behöver någon slags nationell nod för att hålla ihop jämställdhetsarbetet, sa han.

Seminariet ”Jämställdheten jubilerar – hur är dagsformen?” var en del av Jämställ.nu:s ”Jämställshetskalaset”, som hölls i Almedalen onsdagen den 2 juli. Läs fler artiklar från Jämställdhetskalaset här:

Mer konflikt behövs i svensk jämställdhetspolitik

Mer dålig stämning efterlyses

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo