Lönekartläggningar minskar oförklarliga löneskillnader

7 kronor per anställd. Så mycket kostar det i genomsnitt per år att uppfylla lagens krav på lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner. Det visar en sammanställning som Statskontoret gjorde på uppdrag av regeringen 2011.

Ändå får jag som diskrimineringsombudsman ofta höra att arbetet med lönekartläggningar både är dyrt och onödigt, framför allt från representanter för arbetsgivarorganisationer. Det som kan uppnås genom arbetet med lönekartläggningar, säger man, står inte i proportion till kostnaden.

”Men tvärtemot vad dessa kritiker säger så vet vi att metoden med lönekartläggningar är effektiv.”

Men tvärtemot vad dessa kritiker säger så vet vi att metoden med lönekartläggningar är effektiv. DO har kunnat visa att mer än tre fjärdedelar av de arbetsgivare som granskades i dåvarande JämO:s Miljongranskning 2006-2008 har fortsatt det aktiva arbetet, och ungefär  hälften av arbetsgivarna har dessutom identifierat behov av lönejusteringar.

Det här vet vi eftersom DO under 2012-2013 har inlett två granskningar av arbetsgivares arbete med lönefrågor. 2012 påbörjades en granskning av 35 arbetsgivares arbete med lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner, och 2013 inleddes ytterligare en granskning av 470 större arbetsgivares handlingsplaner för jämställda löner. Till skillnad från i den mindre omfattande granskningen 2012 så hade de 470 arbetsgivarna i den senare granskningen granskats en gång tidigare av dåvarande JämO.

Och medan granskningen som inleddes 2012 visade att få uppfyllde lagens krav direkt, visar granskningen 2013 att majoriteten av arbetsgivarna fortfarande bedriver ett planmässigt arbete för jämställda löner och mot lönediskriminering. De granskade arbetsgivarna hittar dessutom fortfarande osakliga löneskillnader som de själva bedömer behöver rättas till.

Av de granskade handlingsplanerna för jämställda löner i uppföljningsgranskningen framgår det att cirka 5000 arbetstagare, varav cirka 73 % är kvinnor, kommer att få sina löner justerade för belopp motsvarande sammanlagt 7,5 miljoner kronor per månad.

Jag säger inte att arbetsgivare inte tycker att arbetet med lönekartläggningar både kan vara arbetskrävande och svårt. Men det framstår genom det resultat som DO kan visa på, att det blir enklare och mindre krångligt om arbetet bedrivs kontinuerligt och systematiskt. Framför allt verkar det vara betydligt mindre arbetskrävande när den första utmaningen att genomföra arbetet första gången är övervunnen.

”Dessutom tycks de största kritikerna vara arbetsgivare som ännu inte har kommit igång med kartläggningsarbetet.”

Dessutom tycks de största kritikerna vara arbetsgivare som ännu inte har kommit igång med kartläggningsarbetet. I den utvärdering som JämO lät göra efter Miljongranskningen visade det sig att merparten av de granskade arbetsgivarna tyckte att arbetet hade varit meningsfullt och att det fanns flera mervärden med lönekartläggningsarbetet.

Bland dessa kan till exempel nämnas att man har uppnått en bättre tillämpning av de egna lönekriterierna, har fått ett bättre underlag för den individuella lönesättningen, och en ökad medvetenhet och diskussion om jämställdhet i organisationen. Flera arbetsgivare vittnar också om att man med ett aktivt arbete uppfattas som en trovärdig, seriös och attraktiv arbetsgivare eftersom man har uppnått acceptans för och genomskinlighet i lönesättningen.

”Med andra ord visar detta att de arbetsgivare som bedriver ett aktivt arbete med lönekartläggningar är mer positiva till metoden än de arbetsgivarorganisationer som företräder dem.”

Med andra ord visar detta att de arbetsgivare som bedriver ett aktivt arbete med lönekartläggningar är mer positiva till metoden än de arbetsgivarorganisationer som företräder dem.

Jag kan också dra slutsatsen att bestämmelserna om lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner är effektiva och att DO:s tillsyn får effekt både på kort och lång sikt.

Agneta Broberg
Agneta Broberg är diskrimineringsombudsman och tillträdde som chef för myndigheten i oktober 2011. Hon har tidigare bland annat arbetat som ställföreträdande konsumentombudsman på Konsumentverket, samt vid Göteborgs tingsrätt och Hovrätten för Västra Sverige.
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo