Jämställdhet – en rättighet som lönar sig

Allas rätt till arbete och egen försörjning är en förutsättning för ett jämställt samhälle.

Men i Fittja i norra Botkyrka är förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor bara 48 procent. Arbetslivets ökade krav på utbildning och kunskaper i svenska är en hög tröskel för många av dem. 16 procent av kvinnorna står helt utan egen försörjning från arbete eller bidrag och har heller inga myndighetskontakter.

Aisha är en av dessa osynliga kvinnor. Hon är 25 år, pratar dålig svenska och har bara gått fem år i skolan i hemlandet. Hon har inget jobb och ingen egen inkomst utan blir försörjd av anhöriga. Hon har ingen kontakt med kommunen, arbetsförmedlingen eller sjukvården.

En dag ringer det på dörren till lägenheten där Aisha bor med sin bror och hans familj. Det är en kvinna från kommunen som undrar om inte Aisha vill ha ett jobb inom äldreomsorgen. I så fall kan kommunen erbjuda henne utbildning.

Aisha tvekar. Utbildningen skulle ta fyra år, först för att lära sig svenska och läsa in grundskolan, sen gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Hon känner ingen annan kvinna som gjort så. Och ska hon verkligen ta studiemedel och sätta sig i skuld?

Efter att ha funderat några dagar söker Aisha upp kvinnan och tackar ja till erbjudandet. Fyra år senare får Aisha jobb på ett äldreboende i kommunen.

”Redan efter första året i arbetslivet har samhällets satsning på Aisha alltså betalat sig.”

Samhällets kostnad för Aishas utbildning och studiemedel är drygt 300 000 kronor. Produktionstillskottet – värdet av Aishas lön och sociala avgifter – är nästan 300 000 kronor per år. Redan efter första året i arbetslivet har samhällets satsning på Aisha alltså betalat sig.

Jämställdhet är en rättighet som lönar sig. Det är utgångspunkten för Smart ekonomi, ett delprojekt inom SKL:s Program för hållbar jämställdhet, där Botkyrka, Göteborg och Borås har räknat på det ekonomiska utfallet av jämställdhetssatsningar. En sammanfattande rapport kommer snart. En lite längre rapport kommer längre fram.

Aisha finns inte på riktigt, hon är bara ett av räkneexemplen i Botkyrkas beräkningar. Men i miljonprogram runt om i landet finns tusentals kvinnor som Aisha. Kvinnor som skulle bidra ekonomiskt till samhället – om de fick en utbildning som leder till arbete.

”Det betyder att samhällets insats på 300 000 kronor ger 25 gånger pengarna tillbaka.”

Om Aisha jobbar heltid fram till pensionen vid 65 års ålder kommer hennes samlade produktionstillskott att uppgå till drygt 7,5 miljoner kronor i dagens penningvärde. Det betyder att samhällets insats på 300 000 kronor ger 25 gånger pengarna tillbaka.

Det betyder också att om bara en kvinna av 25 som får motsvarande utbildning sen också får en anställning och jobbar fram till pensionen – så har satsningen betalat sig.

Det är en vinstmarginal som skulle göra vilken pensionsförvaltare som helst grön av avund.

Magnus Jacobson
Magnus Jacobson började jobba som journalist 1988. Efter att ha bevakat Sveriges första manskonferens i Uppsala i slutet av 80-talet har jämställdhet varit ett återkommande ämne. 2005 började han på JämO, som sedan blev DO. Sedan hösten 2011 jobbar han på SKL som kommunikatör i Program för hållbar jämställdhet.
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo