Utvärdera jämt

Med tydliga frågor kring kön och jämställdhet går det att upptäcka på vilket sätt projektet nått kvinnor och män, samt hur resurser och inflytande fördelats dem emellan.

Det är viktigt att ha ett uppföljningssystem och att definiera vad det är som ska följas upp och utvärderas. Finns det något överenskommet med utvärderaren kring vad den ska utvärdera vad gäller jämställdhet? Vem ska genomföra uppföljning och utvärdering? Hur ska det gå till och när? Med en tydlig tidsram skapas förutsättningar för att utvärderingen blir gjord. Slutligen är det viktigt att reflektera över och bestämma vem ska analysera resultaten. Det är viktigt att personer med kunskap, såsom projektledare, styrgrupp, projektdeltagare och utvärderare, är med och kan fördjupa analysen.

Gör så här:

Utgå från de jämställdhetspolitiska delmålen och konkretisera dem till din egen verksamhet. Följande exempel kan ses över vid utvärdering:

Mål:

  • Vad finns det för jämställdhetsaspekter av projektmålen?
  • Finns det specifika jämställdhetsmål/-aktiviteter i projektet? Om det finns specifika jämställdhetsmål– har dessa uppnåtts?
  • Har projektet lett till några positiva eller negativa oväntade effekter ur ett jämställdhetsperspektiv? Vad har gjorts för att skapa jämställdhet?
  • Har någon jämställdhetsutbildning genomförts?
  • Har någon jämställdhetsplan skrivits?
  • Är något material kring jämställdhet framtaget?
  • Redovisas könsuppdelad statistik?
  • Finns något uppföljningssystem som säkerställer att jämställdhetssynpunkter ses över och analyseras?
  • Har det genomförts några förändringar efter framkomna negativa ojämställda resultat?
  • Finns ett medvetet normkritiskt förhållningssätt i exempelvis i utbildnings-/handledningssituationer
  • Har det gjorts normkritiska analyser av text- och bildmaterial?

Målgrupp och deltagare:

  • Hur många kvinnor respektive män fanns bland de potentiella deltagarna, d v s den målgrupp (t ex unga arbetssökande eller anställda inom en viss sektor) som projektet vänder sig till?
  • Hur många kvinnor respektive män blev faktiska deltagare i projektet? Speglas könsfördelningen bland de potentiella deltagarna? Om inte, vad kan det bero på?
  • Hur ser könsfördelningen ut bland eventuella avhoppare? Om fördelningen inte är representativ, vad kan det bero på?

Resurser i projektet:

  • Vem (vilket kön) har nyttjat vilka resurser och i vilket omfattning? Resurser kan exempelvis vara tid (exempelvis med coach), utbildning, aktiviteter, lokaler, utrustning och material. Utgå från ert statistiska underlag.
  • Vad kan en eventuell ojämn fördelning bero på?

Se över projektresultat:

  • Hur många kvinnor respektive män har exempelvis ökat sin kunskap och/eller kompetens, nätverkat och utbytt erfarenheter med andra personer, börjat studera, fått en praktikplats eller anställning,skattar bättre hälsa? (Olika frågor beroende på verksamhet)?
  • Vad beror skillnader och likheter på?
  • Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller exempelvis förbättrade möjligheter och position på arbetsmarknaden eller i arbetslivet? Hur upplever deltagare möjligheten att delta i alla aktiviteter, få ta del av resurser och påverka projektet? Upplevs bemötande från projektmedarbetare och konsulter (t ex coacher och utbildare) som icke-normativt och respektfullt? Jämför kvinnors och mäns svar!

Upphandling:

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo