Könskonsekvensanalys

Många förslag kan till synes vara könsneutrala, men ändå påverka kvinnor och män olika. Könskonsekvensanalyser används för att man ska kunna undvika oavsiktliga negativa konsekvenser och göra besluten bättre.

Könsperspektivet måste finnas med redan från början, i alla frågor, utredningar, förslag eller verksamheter. Det kan inte hängas på som en svans efteråt, när förslagen redan är framtagna.

Könskonsekvensanalyser innebär att man gör analyser av olika potentiella effekter på kvinnor respektive mäns situation inom det berörda området, innan viktiga beslut fattas om mål, strategier och resurstilldelning.

För att utföra analysen behövs könsuppdelad statistik. Analysen kräver även kunskap om både kvinnors och mäns livsvillkor och sätt att förhålla sig.

I en könskonsekvensanalys kan man exempelvis fråga sig:

  • Hur fördelas resurserna mellan kvinnor och män i vår målgrupp?
  • Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka?
  • Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut?
  • Hur skulle den se ut om man utgick från båda könens förutsättningar?

Att könsuppdela all statistik är ett första steg för att göra könskonsekvensanalyser. En sådan uppdelning är dock inte tillräcklig, utan det krävs mer utvecklade analysinstrument för att kunna göra hela jämställdhetsspektrat tydligt i det dagliga arbetet.

Det finns flera exempel på verktyg och metoder som utarbetats för att införliva ett könsperspektiv i en verksamhet, exempelvis 3R.

Här hittar du hela utbildningen för jämställda besult: Utbildning i SKL:s checklista för jämställda beslut (ppt).

Till utbildningen finns även ett handledningsmaterial: Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys – handledning (pdf).

Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo