Landstingen arbetar för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i sjukskrivningsprocessen. En ny överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL om ytterligare satsningar på att minska sjukfrånvaron ger under 2010 och 2011 som mest två miljarder kronor till landstingen. En viktig del av arbetet hittills har varit att på olika sätt stödja människor att återgå i arbete när så är möjligt.

En del av pengarna i satsningen är kopplad till minskningar i sjukfrånvaron och en annan till vissa åtgärder som ska utföras. Ett exempel på åtgärder är att landstingen ska analysera och utarbeta handlingsplaner för att utveckla en mer jämställd utveckling av sjukskrivningarna. Kvinnors sjukskrivningar har minskat mer än mäns, men det är fortfarande avsevärt fler kvinnor än män som är sjukskrivna.

KÄLLA:SKL. Läs mer om SKL:s arbete med sjukskrivningar här

Anna Östbom är expert på sjukskrivningsfrågor inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon har varit med och förhandlat fram jämställdhet som ett villkor för överenskommelsen mellan regeringen och SKL för utbetalning av den årliga sjukskrivningsmiljarden till landstingen.

Det är första gången jämställdhet är en integrerad fråga och tydligt inlyft som villkor i en sådan här överenskommelse.

Kvinnors ohälsa

Försäkringskassan har genom sin statistik sedan länge känt till att det finns en överrepresentation av kvinnor bland de sjukskrivna. En rapport från Karolinska Institutet 2005 och ett förslag från Vänsterpartiet året därefter om att ta itu med problemet kvinnors ohälsa inspirerade.

– SKL har haft med detta i kontakter med landstingen sedan 2006 men litet har hänt, berättar Anna Östbom.

Året därpå initierade SKL genombrottsprojektet ”Jämt sjukskriven”. Projektet fick trögt att rekrytera verksamheter men har nu haft ett antal team som ska redovisa sina erfarenheter. En handbok med praktiska resultat från projekten kommer att kunna användas av alla landsting. I villkoret för överenskommelsen som SKL förhandlat fram ingår det att landstingen ska ta fram handlingsplaner för en jämställd sjukskrivningsprocess.

Fattas kunskap och statistik

Men kunskapsläget kring sjukskrivning och jämställdhet är tunt. Det finns lite vetenskaplig litteratur i ämnet.

– Något måste göras fast vi inte har all kunskap på bordet, menar Anna Östbom. Det ska vara ett patientfokus. Läkaren ska överväga om hon/han kanske bedömer patienten annorlunda beroende på om det är en kvinna eller man: Hur skulle jag göra om jag hade en man framför mig. Mycket ligger i läkarens bemötande.

En väg till att kunna analysera skillnader är att verksamheterna börjar föra könsuppdelad statistik. Verksamheterna i ”Jämt sjukskriven” visar redan nu på tendensen att kvinnor med diagnosen depression oftare blir långtidssjukskrivna jämfört med män med samma diagnos. Likadant med värk/smärta: Kvinnor blir sjukskrivna oftare än män med samma diagnos. Vad det beror på är oklart.

– Sjukskrivningsprocessen medikaliserar kvinnors livsprocesser, menar Anna Östbom. Man tycker synd om kvinnor. Samtidigt kan kvinnor få sämre vård. En artikel i Dagens Medicin nr 50 2009 visade till exempel att kvinnor generellt sett får billigare hörapparater och att män får två apparater när kvinnor får en.

– Hela 12 procent av regeringens budget går till den stora sjukfrånvaron. Alla är överens om att sjukfrånvaron måste vara en del av vård och behandling och ges med samma varsamhet som när läkaren förskriver läkemedel. Det råder ingen tveksamhet om att långa sjukskrivningar kan ha negativa biverkningar lika väl som felaktig medicin.

Stort steg jämfört med tidigare

Men kan skillnaderna i sjukfrånvaro handla om annat än bemötande och kvalitet i underlaget för bedömning? Hur spelar arbetsplatsförhållanden in med kvinnors lägre löner och sämre befordringsgång, populärt kallat glastak för kvinnor? Vad betyder det faktum att kvinnor tar en betydligt större del av hemarbetet – fyra gånger mer i heterosexuella par där båda arbetar mer än heltid enligt avhandlingen Happy hour av Katarina Boye från 2008. Hur har kvinnors situation som helhet förändrats sedan 1980-talet då skillnaden mellan kvinnor och mäns sjukfrånvaro inte var lika stor som idag? Kan det vara så att kvinnors överrepresentation i sjukfrånvaron avspeglar kvinnors tunga vardag?

Anna Östbom välkomnar en diskussion och mer förebyggande arbete men det större sammanhanget är inte landstingens ansvar.

– Hemmet och arbetsplatsen är inte vårt ansvar. Vad vi nu kan göra med detta villkor inskrivet är att så långt det är möjligt borga för att själva sjukskrivningsprocessen blir likvärdig för män och kvinnor. Det är ett stort steg jämfört med tidigare. Jämställdhet ska inte vara en sidovagn utan en integrerad och naturlig del av varje förhandling som SKL gör. Avtalet bryter ny mark och kan bli vägledande.

TEXT: Lisa Gålmark

BILD: SKL, Mona Ohlsson