StartsidaVad är?Jämställdhetsintegrering i praktikenJämställd sightseeing

Jämställd sightseeing

Hyser Sveriges äldsta skivbutik och var först med att få bredband. Är plats för tioåriga musikföreningen She’s got the Beat. Historisk scen för veganrörelsen och den unga feministrörelsen. Hemmaplan för ett legendariskt damfotbollslag. Tjugoårsjubilar i jämställdhet.

Umeå kommun bjuder på premiärtur för sightseeing med jämställdhetsfokus. Hur är det att promenera i staden på natten? Hur tryggt är det att parkera bilen? Cykla i passager och tunnlar? Hur behandlas flickor och pojkar i förskolan och skolan? Hur brett talar konsten till invånarna? Hur är det att vara förvärvsarbetande kvinna på Volvo lastvagnar? Manligt skolmatsbiträde på Hagaskolan?

En bussresa med stopp kan ge möjlighet att se platserna och träffa människorna.

Helene Brewer, Umeå kommun

Helene Brewer är jämställdhetsstrateg för kommunen och kom på idén att synliggöra arbetet på ett nytt sätt. Hon inleder turen med att visa Nobody puts baby in a corner av Moa Krestesen och Mikaela Krestesen. Nattetid lyser neonljusverket med fast vitt sken på Vasaplatsen. Den som sett filmen Dirty Dancing, där Patrick Swayze försvarar en kvinnas rätt att ta plats, ler igenkännande. Konstverket kan tolkas som en uppmaning till tjejer och kvinnor att självsäkert bre ut sig på stadens gator, och till killar och män att ställa sig på kvinnors sida.

I parkeringshuset Nanna intill var det en gång mycket svårt att agera självsäkert. Bristen på jämställdhetsperspektiv och säkerhetstänk fanns inbyggt i arkitekturen. Den svaga belysningen, de exkluderande skyltarna, de instängda trapphusen, rampen som tvingade ut gående i trafiken. Huset var ritat för en man utan barn, rullator/rullstol eller matkassar. Därmed begränsade parkeringshuset sin kundkrets i onödan. När renoveringen påbörjades 1999 byttes trapphusets betong ut mot glas så att besökare kan iakttas utifrån. Väl synliga skyltar talar om var hissarna finns.

Ordföranden i svensk parkeringsförening Carin Rosendal berättar att reklamkontoret övertalades att designa skyltar som inbjöd både män och kvinnor. Skyltarna blev tydliga, men stereotypa: en kostymfigur bredvid en kjolsiluett – med armen på en barnvagn. Men parkeringshuset blev ändå säkrare, och fler kvinnor och män använder parkeringen idag. Jämställdhetssatsningen ledde till en kvalitetsförbättring och högre lönsamhet.

Bussen gör ett stopp vid RFSL:s lokal Feliz

Våld i det offentliga rummet drabbar olika kategorier av människor. Män drabbas av våld från andra män och kvinnor drabbas av mäns våld, hbtq-personer drabbas av hatbrott. Bussen stannar invid ett vackert gammalt trähus där RFSL: s klubb Feliz en gång arrangerade månadsträffar.

– Året var 1986. Det var inte lätt att vara hbtq-person i Umeå och träffarna blev betydelsefulla i byggandet av en bred rörelse, berättar guiden Evelina Johansson. För fem år sedan förlorade tyvärr RFSL sitt hyreskontrakt på grund av en hyreshöjning, och medlemskapet sjönk. Den nya lokalen ligger på Östra kyrkogatan varifrån föreningen varje år arrangerar Pridefestival. Idag har Umeå ett jämförelsevis lågt antal fall av diskriminering och våld mot homosexuella.

– Liksom i alla Sveriges kommuner är utbildningssektorn och arbetsmarknaden könssegregerad, upplyser Helene Brewer när bussen passerar Dragonskolan. Killar dominerar exempelvis på tekniska linjer. Men numera kan de läsa kursen ”Manligt, mänskligt” och få perspektiv på sin könsroll. På Volvo lastvagnar arbetar ledningen för att få in flera kvinnor. På Coop Ersboda används metoden att rotera arbetsuppgifter och erbjuda fler heltider.

Mitt i rondellen vid affärscentret Strömpilen syns Antony Gormleys staty Rhysome I med sina utsträckta lemmar. Helene Brewer menar att statyn kan tolkas som ett minne över kroppens relation till jaget.

– Statyn kan påminna om det långa arbetet för jämställdhet i kommunen, påpekar hon.

Gormley är representerad i Umedalens skulpturpark. Det är även Louise Bourgeois, en av världens ledande nutida konstnärer fram till hennes död 2010. 2009 har Bourgeois ställt ut på Galleri Andersson/Sandström i Stockholm/Umeå och ägnats en avhandling av konsthistorikern Linnéa Axelsson vid Umeå universitet.

Könsneutrala lekstationer och lektåliga kläder, filmning av pedagogernas bemötande av barnen, annat kön på huvudpersoner i barnböcker. Jämställdhetsbussen parkerar utanför förskolan Grönstenen där personalen 2001-02 började arbeta med läroplanens skrivning om jämställdhet. Rektor Margareta Ekesryd startade utbildning genom Sensus, pedagogerna bestämde sig för att ta upp några få saker och därefter bygga in jämställdhetsperspektiv i hela verksamheten. Ibland får barnen välja, ibland väljer personalen. Allt för att barnen ska våga variera sig med vem och vad de leker.

– Det har varit en process att ändra på det egna förhållningssättet, berättar pedagogerna. Vi kommer på oss själva hela tiden. Målet för Grönstenen är att alla barnen ska öka sin självständighet, sitt mod och sin empati.

På frågan om mångfald och likabehandling berättar pedagogerna att detta ännu inte är en del av arbetet.

Västerbottens län ligger sedan länge bra till i statistiken för jämställt uttag av föräldrapenning. Siffrorna i sig är dock långtifrån jämställda och i Umeå finns som överallt problemet mäns våld mot kvinnor och barn. Sightseeingen går vidare till Centrum mot våld nära Ålidhemsområdet. Samordnare Karin Österberg beskriver verksamhetens fokus.

– En kvinnofridsmottagning tar emot kvinnor, ett barnahus samordnar utredningar så att barnen slipper hänvisas runt, en mansmottagning startade 2008.

Hur fungerar Centrum när det gäller våld i samkönade relationer? Österberg menar att Centrum hittills inte arbetat med saken men att det finns diskussioner i kvinnojourerna. Anhörigstöd är även det något som kan komma att införlivas i verksamheten.

År 2000 fick fritidsnämnden reda på att Umeås idrottsanläggningar användes till 70 procent av killar och herrar och till 30 procent av tjejer och damer. Nämnden bestämde då att alla träningstider skulle fördelas efter serietillhörighet snarare än efter kön. Jämställdhetsbussen stannar utanför ingången till Gammliavallen, hemmaplan för Umeå IK.

Umeås numera jämställda fotbollsplan.

– Idag, förkunnar Helene Brewer stolt, är det lika många tjejer som killar som spelar fotboll. Damfotbollen har blivit en förebild och ordet fotboll förknippas inte längre med något särskilt kön.

En mörk, smal, otillgänglig gång- och cykeltunnel löper under spåret från Hagasidan av stadens järnväg, och bussen gör ett stopp. Det är lätt att föreställa sig hur otrygg tunneln måste upplevas såväl dag- som kvällstid. Projektet Botniabanan med sin 19 mil långa järnväg från Ångermanälven till Umeå innebär en möjlighet att bygga om passagen med rundade hörn och bättre belysning, berättar Helene Brewer. Ett tillgänglighets- och könsmaktsperspektiv kan förhoppningsvis resultera i ökad trygghet för alla.

– Det är ont om tid så jag får prata på både in- och utandningen, skrattar Umeås kostchef Ulla Dellkrantz när Hagas grundskola bjuder jämställdhetsbussen på en avslutande lunch.

– År 2002 fick vi uppdraget att samla all skolmatsservice istället för att verksamheten låg under respektive rektor, berättar Dellkrantz. Kostnader skulle kapas och jämställdhet integreras med fler män i arbete i skolrestaurangerna och heltider för de som ville. Personalen fick gå en fyra dagars utbildning i jämställdhet.

Tiden blir kort och arrangemanget hinner inte med någon frågestund. Men sightseeing är till för att ge mersmak. Både till förändring och till kritiska frågor om det idag förbättrade, men alltjämt könade, landskapet. Ett är säkert. Umeås arbete för jämställdhet går vidare.

TEXT: Lisa Gålmark

BILD: Lina Nilsson