Botkyrka kommun: För en jämställd fritid

Fördomar? Nej, snarare ren och skär sanning – förmedlad av utredarna Anna Klerby och Ingrid Osaka i en rapport om kultur och fritid i Botkyrka. Ordförande i kultur- och fritidsnämnden Mattias Gökinen har läst deras rapport.

– Vi som har arbetat med den här problematiken sedan många år får inte direkt någon aha-upplevelse. Men det är en jättebra rapport. Rapporten belyser det vi känner till och försöker förändra. Vi arbetar med att vika särskilda pengar till tjejer och att lyfta genusperspektivet i dialog med föreningarna.

Sedan många år tillbaka arbetar Botkyrka kommun aktivt med ett jämställdhetsperspektiv i de olika förvaltningarna. Ändå, finner utredarna, går sammantaget 36 procent av föreningsstödet till gruppen killar upp till 20 år medan tjejer får 25 procent.

Vilka är skälen till siffrorna? Vad ligger bakom?

Tävling eller folkhälsa

Från och med 2009 följer kultur- och fritidsförvaltningen fördelningen av insatserna genom nyckeltal i verksamhetsplanen.

Kommunala budgetar är av tradition utformade för att i första hand stötta förenings- och tävlingsidrott. Eftersom idrottsföreningarna är tydligt mansdominerade och utgör 40 procent av samtliga stödmottagare är det framförallt män i åldersgruppen upp till 20 år som får den största andelen föreningsstöd.

Sedan tidigare har Riksidrottsförbundet identifierat att killar idrottar antingen väldigt mycket eller inte alls. Det kan vara ett uttryck för de förväntningar om maskulinitet som finns på killar. Tjejer har motsatta förväntningar på sig och blir också enligt statistiken mer modesta i sitt idrottande.

Men kvinnors idrottande börjar idag mer och mer uppvärderas.

Det är en fantastisk framgång för jämställdheten, poängterar utredarna. Ändå är det långt kvar tills världens bäst betalda fotbollsspelande kvinna Marta da Silva i Umeå (1,2 mnkr/år) tjänar lika mycket som världens bäst betalda fotbollsspelande man Lionel Messi i Barcelona (112 mnkr/år)!

Fritid i omvandling

Samtidigt är sportandet under omvandling. Under 1990-talet ökade intresset och behoven av icke tävlingsinriktade hälsofrämjande aktiviteter. Enligt riksidrottsförbundet minskade engagemanget i föreningsidrotten under början av 2000-talet till förmån för exempelvis gym eller jogga. Aktiviteter som är särskilt vanliga bland tjejer. 

Och kommunerna stödjer fortfarande dessa aktiviteter i lägre grad jämfört med föreningsidrotten.

Idrottsutredningen från 2008 (SOU 2008:59) påpekade behovet av att bredda insatserna till att främja sport och rörelse utan att det måste bygga på ett tävlingsmoment. I grund och botten är det största värdet av ett brett idrottande en ökad folkhälsa, skrev utredningen.

I Botkyrka planeras också för att utveckla spontanidrotten. Nämnden har satt upp tydliga mål, men hur spontanidrotten ska stödjas är ännu under utformning.

Föreningslivet traditionellt svenskt

Idrottsdeltagande påverkas också i hög grad av kulturell bakgrund. Botkyrka är en av de kommunerna i Sverige med högst andel invånare med utländsk bakgrund och tjejers deltagande i invandrartäta områden är markant lägre än genomsnittet i landet.

År 1998 var 50 procent av tjejerna i Stockholms stad medlem i en idrottsklubb. Endast 20 procent av tjejerna i Stockholms södra förorter (där Botkyrka ingår) var det. 

I Botkyrka syns en stor skillnad mellan föreningsengagemanget hos tjejer och killar i norra respektive södra Botkyrka. I norra Botkyrka, som är ett mer invandrartätt område, är var fjärde barn och ungdom (både tjejer och killar) med i föreningslivet jämfört med vartannat barn och ungdom (gäller både tjejer och killar) i södra Botkyrka. 

Under våren 2010 har Botkyrka antagit utmaningen att ta reda på vilka aktiviteter som lockar särskilt tjejerna till fritidsaktiviteter istället för traditionell föreningsaktivitet.

”Tjejkvällar” och obetalt omsorgsarbete

I sin studie visar Klerby och Osika att könsmönster är tydliga inom barn- och ungdomsverksamheterna och att både valet av musikinstrument och teater- och danskurser följer den traditionella uppdelningen i kvinnligt och manligt. Fritidsgårdarna besöks av en majoritet killar, cirka 70 procent av besöken.

Generellt sett tar tjejer istället mer del av kulturskolans organiserade kurser. För att förändra gör flera fritidsgårdar riktade insatser till tjejer – så kallade tjejkvällar.

Biblioteken däremot är en kvinnodominerad domän. Drygt 70 procent av utlåningen sker till tjejer och kvinnor. Män använder snarare biblioteken till att läsa tidningen och använda Internet. Resurser för bokinköp med mera till biblioteken går alltså i hög grad till kvinnor och tjejer. Men utlåningsstatistiken kan vara missvisande. Kvinnor lånar ofta böcker även till sina barn och till sina män.

Något som visar på det obetalda omsorgsarbete som kvinnor utför i samhället i betydligt högre utsträckning än män.

Belastning eller utmaning

I rapporten finns också ett par särskilda reflektioner. Utredarna vill gärna invända mot bilden av att kommunala pengar främst skapar arbeten för kvinnor, och att detta skulle vara en belastning för samhällsekonomin.

Kommunens satsningar på anläggningar skapar även arbetstillfällen i mansdominerade sektorer, oftast i privat regi, betonar de. Men de utgifterna ser ut som investeringar i den kommunala budgeten i motsats till exempelvis lönekostnader för hemtjänst.

Utredarna lyfter även utmaningen i att bygga för jämställdhet. Det är viktigt att förstå att det kan handla om olika problem: Hur få tjejer att ta mer del av så kallade kill-aktiviteter? Hur få killar att ta mer del av så kallade tjej-aktiviteter?

– Det finns en särskild dimension eftersom föreningsverksamhet är frivillig, menar ordförande i kultur- och fritidsnämnden Mattias Gökinan. Vi kan styra med villkorade pengar men föreningarna måste själva presentera idéer om hur de ska nå ett föreningsliv med bättre klimat där tjejer vill vara kvar. All tjejidrott inom kommunen får 1,5 gånger i bidrag medan killarna får 1 gång pengarna.

Den ena utmaningen handlar om att bryta mot en underordning. Den andra handlar om att bryta mot en överordning, menar Klerby och Osika.   

Det är jämställdhetsintegreringens stora utmaning.

TEXT: Lisa Gålmark

BILD: SKL, Botkyrka kommun, privat