2012-09-19

Hero Image

”Nyckeln är att filma sitt arbete”

Förskollärare Amalia Kiland på förskolan Gunghästen i Tenhult i Jönköpings kommun berättar att föräldrar har blivit förvånade när pedagogerna informerar om att de arbetar med jämställdhet. Föräldrarnas reaktion var: Det trodde vi att ni gjorde sedan länge!

Rektor på Gunghästen Sinikka Sandberg bekräftar.

– Tyvärr råder en uppfattning om att jämställdheten är genomförd. Så är inte läget. Förskolor och skolor bryter mot förordningar och läroplaner när de inte aktivt arbetar med att integrera jämställdhet i ämnen och bemötande. Jämställdhetsarbete ska bedrivas enligt skollagen.

– Om man tror att det är jämställt – ja då finns inget att göra, säger förskollärare Amalia Kiland. Det första var och en måste göra är att igenkänna att det råder ojämställdhet.

På Gunghästen finns idag ett jämställdhetsnätverk med en person från varje avdelning. Personalen har läst böcker och diskuterat förhållningssätt. Uppstarten omfattade en heldag för inspiration med föreläsningar på högskolans projekt Jämställdhet i centrum.

”Förskolor och skolor bryter mot förordningar och läroplaner när de inte aktivt arbetar med att integrera jämställdhet i ämnen och bemötande.”

Förskollärare Amalia Kiland var med från början.

– Vi såg att alla på förvaltningen deltog. Vi tänkte direkt: Det här måste vi jobba med! Men vi behövde mer. Alla i personalen har varit på minst två föredrag – på arbetstid. Jämställdhetscoacher har utsetts bland pedagogerna och de har gått på fler föreläsningar och fått utbildning i heldagar.

En checklista ska nu gå ut till alla förskolor och leda till att de som uppfyller den kan kalla sig en ”jämställd förskola”. Angela Madsén-Johnson och Ann-Katrine Roth har varit drivande på förvaltningen. De har arbetat med projektet Hållbar jämställdhet.

Rektors betydelse

– Vi rektorer i Jönköping har fått det särskilt inskrivet i våra kontrakt att vi ska driva detta arbete, berättar Sinikka Sandberg. Hur bemöter vi föräldrar? Är kanske barnen påklädda när pappor hämtar men inte när mammor hämtar? Då ska vi ändra på det! Ringer vi kanske först till mammor när det hänt något? Då är det vår sak att ändra vårt bemötande i jämställd riktning.

– Rektorn är jätteviktig, menar Amalia Kiland. Är det en negativ eller likgiltig rektor avgör det resultatet. En positiv drivande rektor är en förutsättning för att arbetet ska bli hållbart och inte ett projekt som rinner ut i sanden.

– Vi har fått ett annat tänkande, säger Sinikka Sandberg. Alla nya anställda får särskild information om vårt jämställdhetsarbete. Våra jämställdhetscoacher, pedagogerna som utsetts till att driva arbetet särskilt mycket, måste få påfyllning ifrån skol- och barnomsorgsförvaltningen.

– Nyckeln rent pedagogiskt är att filma sitt arbete, menar Amalia Kiland. Förskollärare och pionjär Kajsa Wahlström har gjort ett besök hos oss och reaktionen från pedagogerna var: Jättenyttigt. Vi var inte medvetna om hur vi förhöll oss i praktiken – men det går inte att urskulda sig. Vi fick även beröm av Wahlström.

Ryggmärgsreflex

– Man måste acceptera att var och en gör fel innan man filmar. Först då är det möjligt att hantera informationen som filmen ger. Hur talar vi till och tillrättavisar barnen? Det finns en stark tendens att förklara för flickor men inte för pojkar. Flickor får lära sig att ta ansvar och känna skuld medan pojkar blir tillsagda utan ansvar och skuld.

”Flickor får lära sig att ta ansvar och känna skuld medan pojkar blir tillsagda utan ansvar och skuld.”

En del beteenden tycks sitta i ryggmärgen, berättar Kiland. Filmobservationen fångade bland annat hur ett barn, en flicka, enträget ber om vatten vid matbordet utan att bli hörd av pedagogen. När en pojke på andra sidan bordet plötsligt ropar att han vill ha vatten, reagerar pedagogen mitt i en tugga och ger pojken vatten på en halv sekund.

– Vi fann en hel del positiva exempel också: Det vanliga är att pojkar får höra sitt namn oftare än flickor. Det är något vi har arbetat med. På filmen syntes det att vi hade börjat tänka på talutrymme. Det syntes också att vi har ändrat vokabulären i förhållande till kön. I filmen pratar en pedagog till en flicka och benämner det hon gör för ”starkt”.

Att filma kräver förkunskaper för att bli värdefullt, menar Kiland. Det är inte barnen som ska formas utan pedagogerna som ska ändra sitt förhållningssätt och bemötande så att förskolan ger en jämställd service.

Små saker viktiga

– Ofta handlar det om små saker och symboler som är mer betydelsefulla än vad de ger intryck av. Vad sitter det för bilder i byggis? Vilka färger finns där? Inbjuder de barnen oavsett kön? Finns det signaler som visar barnen vilka som hör till? Och vilka som inte hör lika mycket till? Kan vi tala om huvudpersonerna i barnböckerna och problematisera när det är uteslutande pojkar som mekar och bygger?

– Motstånd är att räkna med. Det finns alltid pedagoger som menar att “flickor är flickor” och liknande, menar Amalia Kiland. Det viktiga är att inte lägga ner energi på att försöka nå dem. De är en minoritet. De som ska nås är de i mitten, majoriteten. De som vill, men inte ännu kommit igång.

– Med en sådan strategi försvinner motståndet eftersom vi inte uppmärksammar det.

Föräldrarna har blivit inbjudna till alla föreläsningar. Personalen tar upp jämställdhet i utvecklingssamtalen och integrerar jämställdhet i de övriga områden de har politiskt uppdrag att särskilt ta upp: matematik, grön flagg, jämställdhet och en förskola för alla.

Lika möjligheter

– Vi har inte fått någon negativ reaktion på föräldramöten. Vi har informerat om att ”detta jobbar vi med”, berättar Amalia Kiland. Vi arbetar inte med att göra om barn utan om att öppna upp möjligheter för alla barn.

Likabehandling är på väg att bli en punkt på den kommande checklistan. Men jämställdhet är ett prioriterat område som tydligt ska lyftas fram i likabehandlingsplanen. Rektor Sinikka Sandberg menar att jämfört med förskolorna ligger skolorna efter med jämställdhet.

”Hinder är till för att hoppas över, det är inget som ska stoppa oss.”

– Egentligen bryter skolorna mot lagar och läroplaner när de inte aktivt arbetar med jämställdhetsintegrering. Ofta är reaktionen: Där är vi nog inte så bra. Och: Ska vi göra detta också, det blir svårt att hinna med. Men det går inte att komma undan. Detta arbete ska bedrivas och inarbetas enligt skollagen.

– Vi pratar för lite om vardags/basarbetet: jämställdheten på golvet med barn och föräldrar och personal. Arbetet går att genomföra utan pengar och anslag. Pengar finns i kompetensutvecklingspotten. Hinder är till för att hoppas över, det är inget som ska stoppa oss.

Lisa Gålmark
Granskad: 18 Feb 2014
Publicerad: 19 Sep 2012
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo