2017-06-27

Hero Image

Normkritik för lugnare skola och bättre betyg

Ett normkritiskt arbete med både personal och elever har gett resultat på Järvenskolan Tallås i Katrineholm: tryggare skolmiljö, bättre studiero och högre betyg särskilt för killarna.

Inför läsåret 2014–2015 var Järvenskolan Tallås i Katrineholm en ganska vanlig svensk högstadieskola. Det var bråk och stök i korridorerna och dålig studiero på lektionerna. En anti-plugg-kultur bland killarna bidrog till att de hade sämre betyg än tjejerna. Verbala och fysiska kränkningar var en del av vardagen för många elever.

Från lärarna kunde man höra kommentar som ”men killar och tjejer är ju olika”, eller ”jag ser inte till kön, jag ser till individen”. Hur de vuxna på skolan bemötte flickor och pojkar var det ingen som riktigt reflekterade över.

– Vi såg att något behövde göras och fick med oss skolledningen på det, berättar lärarna Maria Ekberg och Sanna Silow.

Började med personalen

Eftersom det i grunden var en pedagogisk fråga började man med personalen. Maria Ekberg utsågs till förstelärare i genusmedveten styrning i klassrummet, med uppdrag att få igång diskussioner om normer och jämställdhet i arbetslagen, i ämnesgrupperna och på arbetsplatsträffar.

– Vi jobbade med korta, intensiva diskussioner om aktuella frågor, ett videoklipp, en nyhetsartikel i tidningen. Vi ville att lärarna skulle fundera över om de bemöter flickor och pojkar på olika sätt.

”Vi ville att lärarna skulle fundera över om de bemöter flickor och pojkar på olika sätt”

Studieresa till Frejaskolan

Under läsåret åkte skolledningen och personalen på studieresa till Frejaskolan i Gnesta, som jobbat normkritiskt under fler år för att få en tryggare skola med bättre skolresultat. En viktig del är nolltolerans för skojbråk mellan eleverna.

– Det kopierade vi rakt av, liksom insikten att det här är ett långsiktigt arbete, berättar Sanna Silow.

Från Frejaskolan importerades också idén att integrera sex- och samlevnadsundervisningen i alla skolämnen, och skolan köpte in material för att stötta lärarna i det arbetet.

Stöd från kommunen

Katrineholm är en kommun som arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor under flera år och som nu också arbetar med hbtq-certifiering av verksamheter. Det finns ett kommunövergripande nätverk där pedagoger som arbetar med jämställdhet från förskola upp till gymnasiet kan utbyta idéer och erfarenheter.

– Vi har ett starkt stöd för det normkritiska arbetet, både från kommunen och från skolledningen, säger Maria Ekberg.

Vuxna ingriper direkt

När personalen var på banan var det dags att involvera eleverna i arbetet. Nolltolerans för skojbråk väckte protester i början, berättar Sanna Silow.

– Så fort en vuxen hör eller ser något som inte är okej så ingriper vi. Först var det många killar som sa att ”det är ju bara på skoj”, och vi fick lägga en del tid på att förklara varför det inte är okej, ens ”på skoj”. Nu räcker det ofta med en blick, eleverna vet direkt när de gjort fel.

Elevrådet delaktiga i arbetet

Varje läsår samlar skolan elever och lärare till en temadag. Efter en gemensam timme i aulan jobbar mentorerna vidare med respektive klass omkring olika frågeställningar. Skolan använder normkritiska material som Machofabriken och Bryt.

På höstarna genomförs en trygghetsenkät där eleverna får märka ut var på skolan de känner sig trygga eller otrygga. Resultatet analyseras sedan tillsammans med elevrådet, som en del i likabehandlingsarbetet.

Enkäterna har resulterat i flera konkreta åtgärder, som att byta lås på alla toaletter så dörrarna går att stänga ordentligt. Elevrådet går också runt i klasserna och presenterar material från Machofabriken för att få igång diskussioner om normer och värderingar.

Kick-off om normer varje termin

Varje termin inleds med en kick-off där elever och lärare får arbeta med frågor om normer och jämställdhet, t.ex. i form av en privilegiepromenad, som är ett sätt att åskådliggöra hur normer gynnar vissa personer och missgynnar andra.

Ibrahim Tarek sitter i elevrådet. Han berättar att skolan haft besök av transvestiten Sara Lund/Claes Schmidt som föreläser om fördomar och värderingar och att det besöket påverkat många elever.

– Det är jättebra att man uppmärksammar normer och pratar om normkritik, likabehandling och machostrukturer, säger han.

Lugnare, tryggare och bättre betyg

Efter bara några års systematiskt arbete kan skolan se resultat. Det har blivit lugnare i korridorerna, det har blivit bättre studiero i klassrummen och särskilt pojkarna har höjt sina studieresultat. Eleverna uppger att de känner sig tryggare och lärarna har blivit mer medvetna om hur deras undervisning hänger ihop med jämställdhetsarbetet.

”Det är viktigt att det inte blir som en pålaga ovanpå en redan stor arbetsbörda, utan något som integreras i det arbete man redan gör”

– I slutändan är syftet att skapa en tryggare skola och tryggare elever. Det är viktigt att det inte blir som en pålaga ovanpå en redan stor arbetsbörda, utan något som integreras i det arbete man redan gör, säger Maria Ekberg.

– Det handlar om att ha ett kritiskt förhållningssätt till allt vi gör, fyller Sanna Silow på. När jag undervisar i svenska så spelar det roll vilken högläsningsbok jag väljer.

Yasmin Khan går i åttan. Hon tycker att det märks stor skillnad sedan det blev nolltolerans mot skojbråk.

– Det är lugnare nu. Jag tycker att det är bra att det förbjöds, det kan ju lätt bli bråk på riktigt annars.

Och Ibrahim Tarek håller med.

– Det viktiga i slutändan är att alla ska bli behandlade på ett bra sätt. Man ska trivas i sin klass och kunna gå i korridorerna utan att känna sig otrygg.

Sveriges Kommuner och Landsting
Granskad: 10 Aug 2017
Publicerad: 27 Jun 2017
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo