2013-05-27

Friare val till gymnasiet

Valen till gymnasiet är ofta könsbundna. Regionförbundet Östsam arbetar därför aktivt för att bryta trenden. Men det är viktigt att sammanföra dem som vågar gå mot strömmen. Ensam är inte stark.

Regionförbundet Östsam består av Östergötlands tretton kommuner samt landstinget. Sedan 2006 har förbundet arbetat med jämställdhetsintegrering. På Östsam vill man bryta de könsbundna utbildningsvalen eftersom man menar att de är en av orsakerna till att kvinnor och män har olika villkor på arbetsmarknaden.

Utbildning för jämställdhet

– Vi har framför allt satsat på att försöka förändra och utveckla studie- och yrkesvägledningen genom olika utbildningsinsatser, berättar Malin Thunborg som arbetar med kompetensförsörjning och företagande inom Östsam.

Utbildningsinsatserna har förankrats hos utbildningschefer och politiker i kommunerna. Sedan har man använt sig av ett befintligt nätverk som Östsam redan har för studie- och yrkesvägledarna. Dessa har sedan utbildats i vad lagstiftning och styrdokument kräver, men även i metoder för att åstadkomma jämställdhet.

”Det vi kan göra är att sätta fokus på jämställdhetsfrågan och se till att den diskuteras.”

Det uppsatta målet är att få studie- och yrkesvägledarna att arbeta på ett sätt som minskar de begränsningar som pojkar och flickor sätter upp för sig själva. Det handlar om föreställningar om vad flickor och pojkar är bra på och vilka yrken som är lämpliga för kvinnor och män påverkar valen i stor utsträckning.

– Men vi kan aldrig styra de enskilda studie- och yrkesvägledarna, understryker Malin Thunborg. SYV-arbetet utarbetas på varje skola och det sker i samråd med skolans rektor. Det vi kan göra är att sätta fokus på jämställdhetsfrågan och se till att den diskuteras. Vi kan också se till att det finns studiematerial och vi kan erbjuda workshops.

Avtal om statistik och uppföljning

Något påtagligt som växt fram ur de gångna årens arbete är det samverkansavtal för gymnasieskolan som alla Östsams parter i dag skrivit under. I det står det att genusperspektivet ska beaktas i utbud och genomförande av alla gymnasieutbildningar, att studievägledningen ska vara genusmedveten för att motverka traditionsbundna val och så finns det krav på statistik och en årlig uppföljning av de val som faktiskt görs.

– Avtalet är ett bra golv för oss att stå på, ett golv som gör det tydligt att vi arbetar för att ge en likvärdig studie- och yrkesvägledning inom regionen, säger Malin Thunborg.

Hur ser då ungdomarnas gymnasieval ut i dag? Har de förändrats?

– Visst kan man se att en del unga gör otraditionella val, men underlaget är så litet att vi inte vågar dra några slutsatser ännu. Vi vet inte om det verkligen ”är” något eller om det bara handlar om en ren slump. Vi behöver statistik och uppföljningar från flera år framöver för att säkert kunna veta om jämställdhetsarbetet har någon effekt, svarar Malin Thunborg.

Branschnätverk för unga kvinnor

Forskning visar att det finns en ökad risk för avhopp bland elever som tillhör ett underrepresenterat kön på enkönade program. På Ebersteinska gymnasiet i Norrköping har man tagit fasta på detta och sammanför därför elever över årskursgränserna. Tjejer på el- och energiprogrammet i årskurs ett får till exempel möjlighet att träffa tjejer på samma program som går i tvåan och trean. De gör olika aktiviteter tillsammans för att var och en av dem ska slippa känna ”jag är den enda i mitt slag”.

”I år ska vi till Åsbro kursgård där våra elever bland annat får träffa kvinnliga installations- och automationselektriker och höra dem berätta om sina erfarenheter från branschen.”

– En gång om året bjuder vi dessutom in alla tjejer i hela Östergötland som går samma program, berättar skolans kurator Kerstin Jagesten. Det har vi gjort sedan 2010. I år ska vi till Åsbro kursgård där våra elever bland annat får träffa kvinnliga installations- och automationselektriker och höra dem berätta om sina erfarenheter från branschen.

Man skulle kunna säga att de unga kvinnorna ges möjlighet att bilda branschnätverk.

– Vi märker att det är bra för dem att ha kontakt med varandra, att de får känna samhörighet. Samma sak gäller naturligtvis för killar som går vård och omsorg.

Catarina Gisby
Granskad: 10 Aug 2017
Publicerad: 27 Maj 2013
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo