2013-06-27

Hero Image

Socialarbetare granskar egna fördomar

Socialarbetarna i stadsdelen Rosengård i Malmö insåg att de bemöter flickor och pojkar olika. Med hjälp av konkreta typfall får de syn på sina egna fördomar och kan möta klienterna utifrån faktiska behov – inte utifrån föreställningar om kön eller etnicitet.

Muhammed uppsöker socialtjänsten och berättar att han bråkar med sin pappa och är rädd för honom. Vad gör du som tjänsteman? Handlar du likadant om Muhammed heter Anders? Eller Klara?

Ovanstående är exempel på en vinjett, ja, de anställda inom Individ- och familjeomsorgen i Rosengård i Malmö har valt att kalla dem så, typfallen de använt för att granska sina föreställningar och sitt arbetssätt.

Stöd i forskningen

– Det hela började med diskussioner på våra arbetslagsträffar där vi ifrågasatte vårt eget agerande i vissa situationer och undrade hur vi skulle kunna bli bättre i förhållande till verksamheten, berättar projektledaren Eva Mellsop Nyman.

Forskning visar att kvinnor och män, flickor och pojkar, ofta bemöts och behandlas olika utifrån föreställningar om kön, etnicitet, sexualitet, och så vidare. Det finns en risk att den service man ger påverkas av de här föreställningarna och inte alls utifrån den enskilde individens faktiska behov.

Sju olika vinjetter

De malmöitiska socialarbetarnas ifrågasättande av sitt eget beteende var med andra ord helt korrekt. Men hur synliggör man skillnaderna?

Med utvecklingsmedel från Program för Hållbar Jämställdhet påbörjade förvaltningen ett arbete med reflektionsövningar kring sju olika typfall, så kallade vinjetter. Till grund för typfallen låg en enkät där socialtjänstemännen fick beskriva situationer som de själva tyckte var problematiska när det gällde kön och etnicitet.

Ensamstående förälder

Ett typfall handlar om en hemlös 23-åring med ett barn på två år som bor hos sina föräldrar. Men de vill inte ha den lilla familjen hos sig längre. Den ensamstående föräldern har efter en del tillfälliga arbeten börjat på en yrkesutbildning som inte ger rätt till studiemedel. Personen har skulder hos kronofogden och har sökt en egen bostad flera gånger men inte fått någon med hänvisning till skulderna. Vid ett tillfälle spelade vederbörande musik högt och var inte heller nykter när jourarbetare kom på besök.

”Hela det här arbetet kan egentligen sammanfattas i att det handlar om att få igång diskussioner.”

Är det en ensamstående mamma eller pappa? Varför tror du det är det ena och inte det andra? Vad gör du? Och vilka konsekvenser får det?

– Det är oerhört viktigt att reflektera över de här frågorna. Hela det här arbetet kan egentligen sammanfattas i att det handlar om att få igång diskussioner, säger Eva Mellsop Nyman.

”Pojkar gör och flickor mår”

Hon och hennes kollegor kan se att de generellt är mer inriktade på vad pojkar gör och hur flickor mår. Socialarbetarna undrar oftare vad pojkarna har hittat på och de har lättare att se flickorna som offer.

– Socialsekreterare skiljer sig inte från resten av samhället, säger Eva Mellsop Nyman. Vi bär på precis samma fördomar som alla andra. Under arbetet med vinjetterna såg vi dessutom att vi tyckte att pojkar hade högre trovärdighet än flickor, och detta går igen när vi granskar vad vi har skrivit.

”Under arbetet med vinjetterna såg vi dessutom att vi tyckte att pojkar hade högre trovärdighet än flickor, och detta går igen när vi granskar vad vi har skrivit.”

– Det är inte särskilt roligt att se, men det hade varit ännu värre om vi inte hade fått syn på det. Nu har mönster blivit synliga, och det måste de bli om vi ska fortsätta att vara en reflekterande och lärande organisation.

God spridning

Reflektionsövningarna inom Individ- och familjeomsorgen spreds efter ett tag inom hela stadsdelsförvaltningen. De har använts vid arbetsplatsträffar och på utbildningsdagar. Enligt Eva Mellsop Nyman har även andra stadsdelar tagit intryck.

”Om könet inte har någon betydelse, varför är det då så viktigt.”

Projektet är nu över, men det har levt vidare i något som kallas ”Månadens fråga”. Den ställs i förväg till medarbetarna inför arbetsplatsträffarna och tanken är att den ska skaka om. ”Om könet inte har någon betydelse, varför är det då så viktigt”, är en fråga som ställdes nyligen, liksom ”vad kan du göra för att motverka jämställdhet”.

Motverka jämställdhet?

– Ja, svarar Eva Mellsop Nyman, och man hör hennes leende i andra änden av telefonlinjen. Just så ställdes frågan.

Personalen säger i utvärderingar att arbetet med vinjetterna på ett bra sätt lyft in arbetet med jämställdhetsintegrering i det dagliga arbetet.

Dolda föreställningar utifrån genus och etnicitet, som ingen tidigare ifrågasatte eller reflekterade över, har synliggjorts.

Skyddat boende även för pojkar

Genusperspektivet ingår numera i diskussioner mellan arbetsledare och socialsekreterare när det gäller utredningar och beslut om insatser för enskilda individer: ”Hade insatserna sett likadana ut om klienten hade varit av det motsatta könet?”

En annan effekt av arbetet är att pojkars och mäns utsatthet för hedersrelaterat våld har fått större uppmärksamhet. Förmodligen har de till exempel ett större behov av skyddade boenden än vad socialtjänsten tidigare har förstått.

Catarina Gisby
Granskad: 5 Maj 2017
Publicerad: 27 Jun 2013
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo