2014-01-14

Hero Image

Metodstöd med potential att skapa förändring i hela Sverige

Ett framgångsrikt samarbete mellan sex länsstyrelser resulterade i att ett nationellt metodstöd för tillsyn blev jämställdhetsintegrerat. Tydligt ansvarstagande för arbetsprocessen och en etablerad samverkansform gjorde arbetet möjligt.

Idén kom direkt från några inom NORDSAM, en samverkansgrupp för krisberedskapsarbetet på länsstyrelserna i Sveriges nordligaste län. Så beskriver Lillemor Landsten, särskilt sakkunnig i jämställdhet vid länsstyrelsen i Jämtlands län, arbetet med att jämställdhetsintegrera tillsynen av LSO, det vill säga lagen om skydd mot olyckor. LSO reglerar bland annat kommuners och statens ansvar för räddningsinsatser.

2008 fick NORDSAM ett utkast från Statens räddningsverk till ett metodstöd för de myndigheter som har i uppdrag att utföra tillsyn i frågorna. Lillemor Landsten fick en fråga av länsstyrelsens försvarsdirektör om jämställdhetsintegrering av stödet var möjligt.

– Jag läste igenom och såg direkt att det fanns en massa vi kunde göra.

Lillemor Landsten har tidigare arbetat med försvarsdirektören, men då med frågor som rörde risker och sårbarhet. De hade bland annat anordnat utbildningar, workshops och byggt ett nätverk för kvinnor.

Utbildning och stöd – men inte ägarskap

Samarbetet startade först med Länsstyrelsen i Västerbotten.  Lillemor tog kontakt med sin kollega, Helena Österlind, särskilt sakkunnig i jämställdhet. Tillsammans höll de en grundutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering för NORDSAM. Till sin hjälp hade de konkreta exempel på hur ett genusperspektiv kan inkluderas i tillsynsarbetet, vilket skapade intresse för frågorna och hjälpte deltagarna inom NORDSAM att komma vidare.

”När vi kommer in i dessa processer kan vi påverka inte bara i våra egna län utan över hela landet.”

Efter mötet fick NORDSAM själva arbeta fram vilka förändringar de ville göra i metodstödet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Under arbetets gång kom Lillemor Landsten och Helena Österlind med förslag och kommentarer. Ett exempel var att de uppmärksammade att kvinnodominerade arbetsplatser inte tillsynas av kommunen i lika hög grad som mansdominerade – något som metodstödet borde säkerställa.

Förslaget skickades in 2009 och responsen från Räddningstjänsten var mycket god. Metodstödet lades ut på deras hemsida för att kunna spridas till fler.

– Det var ett viktigt dokument att arbeta med eftersom det skulle skickas tillbaka centralt. När vi kommer in i dessa processer kan vi påverka inte bara i våra egna län utan över hela landet, säger Lillemor Landsten.

Framgångsfaktorer och lärdomar

Lillemor Landsten har identifierat två avgörande framgångsfaktorer. Den första var att arbetet initierades av NORDSAM själva, inte av en särskilt sakkunnig. Det gjorde att ägarskapet för processen var tydligt. De särskilt sakkunnigas roll var som kunskapsstöd och bollplank men arbetet gjordes inom gruppen och dokumentet som skapades tillhörde gruppen.

Den andra framgångsfaktorn var att gruppen i sig är ett samarbetsorgan mellan sex länsstyrelser. Samarbetet var välfungerande och inom gruppen fanns det deltagare som kunde driva frågan framåt utan att för den skull ta över helt.

I efterhand upplever Lillemor Landsten att hon kanske släppte arbetet för snabbt. Hon önskar att hon hade följt upp noggrannare för att se i vilken omfattning och hur metodstödet faktiskt används.

– När Statens räddningsverk gick upp i MSB saknades det en plan för uppföljning av just det här. Det gjorde att metodstödet aldrig arbetades in i strukturen. Även om det används i viss mån och även om de verksamma inom sakområdet upplever att det är ett dokument som är verksamt så skulle arbetet behöva växlas upp ytterligare. Därför arbetar jag på att få in ett utvecklingsarbete på området i den länsstrategi för jämställdhet som jag skriver på just nu.

Karolin Kalle Röcklinger
Granskad: 10 Aug 2017
Publicerad: 14 Jan 2014
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo