2013-01-30

Hero Image

Organisation för jämställdhet

Omorganiseringen av stadsdelsförvaltningarna i Göteborg blev ett lyft för jämställdheten. I dag finns det en utvecklingsledare med ansvar för jämställdhet och mänskliga rättigheter i varje stadsdel.

Många kommuner använder omorganisering som ett argument för att man inte hinner, kan eller har möjlighet att satsa på jämställdhet. Men inte i Göteborg. Där gjorde man precis tvärtom.

2011 genomfördes en omorganiseringen av Göteborgs stadsdelsförvaltningar.

– Flera av förvaltningarna hade dessförinnan varit engagerade inom Program för hållbar jämställdhet, men då, i samband med den stora förändringen, sökte vi explicit pengar från SKL för budget- och uppföljningsprocessen, berättar Inger Rydström som arbetar på den centrala jämställdhetsenheten.

”Jämställdhet och likvärdig service skrevs in och i stadsdelarna anställdes tio utvecklingsledare som driver de här frågorna.”

21 stadsdelsförvaltningar blev 10 i Göteborg. Storleken på dem varierar, men i snitt har de nya stadsdelarna 50 000–60 000 invånare.

– Kommunfullmäktige skrev om reglementet, fortsätter Inger Rydström. Jämställdhet och likvärdig service skrevs in och i stadsdelarna anställdes tio utvecklingsledare som driver de här frågorna. De samverkar och lär av varandra.

Bland annat har databasen Quickr byggts upp, ett instrument som både minskar arbetsinsatserna och maximerar spridningen av kunskap. I databasen läggs dokumentation som har bäring på kommunens jämställdhetsarbete upp. Quickr gör det enklare att inom organisationen behålla kunskapen om allt det man åstadkommit, Quickr gör också kunskapen tillgänglig för alla som behöver den.

Utvecklingsarbeten som ger effekter

Sju olika utvecklingsarbeten har definierats av förvaltningarna och bolagen. Mål har satts upp för samtliga. Förvaltningarna och bolagen, några av dem i samarbete med stadsledningskontorets ledning för jämställdhetsarbetet, har även listat önskade effekter.

Exempel på ett sådant arbete är det som handlar om äldreomsorgen. Målet är där att de tjänster och den service som erbjuds ska hålla samma kvalitet vare sig du är man eller kvinna. Effekter av detta kan vara förändrade rutiner som främjar ökad jämställdhet, arbetsmiljöer som motverkar könsstereotypa aktiviteter och ökad kunskap om hur resurser fördelas mellan könen inom äldreomsorgen.

”Att jämställdhetsintegrera en verksamhet är något som pågår hela tiden, det går inte att släppa.”

Exempel på andra definierade utvecklingsarbeten är jämställd parkering (kvinnor och män ska kunna känna sig lika trygga i parkeringsgaraget), jämställdhetsintegrerad medborgardialog (kvinnor och män ska kunna delta och påverka på samma villkor) och ett jämställt föreningsliv (fördelningen av resurser ska ske på ett likvärdigt och jämställt sätt mellan kvinnor och män).

– Vi har kommit olika långt med de olika utvecklingsarbetena, säger Inger Rydström. När det gäller en del är det ännu för tidigt att skönja effekterna. Generellt kan man säga att arbetet egentligen aldrig blir färdigt. Att jämställdhetsintegrera en verksamhet är något som pågår hela tiden, det går inte att släppa.

Aktiv ägare

Peter Lönn är vice stadsdelsdirektör och det man brukar kalla för projektägare. Som sådan är han aktiv. Han deltar i arbetet kontinuerligt och är med på så många avstämningar, workshops och redovisningar som möjligt.

Ändå är det nog hans inställning som är mer betydelsefull än någonting annat.

Att högt upp i en organisation visa på hur viktigt det är med jämställdhetsintegrering är en av framgångsfaktorerna, menar Peter Lönn. Attityden liksom sprider sig, sipprar ner till förvaltningar, bolag och anställda. Men precis som Inger Rydström konstaterar han att det är ett arbete som tar tid.

– Ärligt talat trodde jag att vi hade kommit ännu längre än vad vi faktiskt har gjort. En uppföljning för 2012 visar att det fortfarande finns förvaltningar och bolag där det i princip inte har hänt någonting.

Det man kan se är att de verksamheter där det sker något också är verksamheter som deltagit i någon form av projekt med bäring på jämställdhet. Att få upp ögonen för vad jämställdhet faktiskt innebär verkar vara en nyckel till vidareutveckling.

– Aktivt motstånd är inte så vanligt, säger Peter Lönn. Däremot kan det finnas ett passivt motstånd och det är egentligen mycket värre för det går inte att bemöta, detta att man säger att jämställdhetsintegrering är viktigt men ändå inte gör någonting för att åstadkomma den.

Katarina Gisby
Granskad: 11 Feb 2014
Publicerad: 30 Jan 2013
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo