2012-08-29

Kalmar arbetar för jämställd medborgarservice

– Både kvinnor och män har rätt till lika utdelning på sina skattepengar. Det är en demokrati- och kvalitetsfråga. Kommunen har ett självklart uppdrag att säkerställa båda könens behov, menar Ann-Sofie Lagercrantz, processledare för Hållbar Jämställdhet i Kalmar kommun.

Jämställdhet kan handla om skillnaden mellan liv och död – och om deltagande i samhället på lika villkor. I en kommun gick 80 procent av resurserna för elever med särskilda behov i skolan till pojkar, i en annan fick kvinnor färre hemtjänsttimmar än män med samma vårdbehov och i ett landsting fick kvinnor vänta längre på ambulans, visar fakta från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

För att komma tillrätta med liknande problem och för att uppnå en hållbar jämställd medborgarservice, driver SKL Program för Hållbar Jämställdhet under perioden 2008-2010. Regeringen stödjer programmet med 145 miljoner kronor. Genom programmet jämställdhetsintegreras verksamheter i kommuner, landsting och regioner. Sammanlagt pågår 84 utvecklingsarbeten runt om i landet.

Nationell satsning ger muskler

Kalmar kommun har arbetat med jämställdhetsintegrering som strategi sedan 2003 när kommunens nuvarande jämställdhetsprogram antogs. Men det är först med de 4,2 miljoner kronor som Kalmar har beviljats från SKL inom ramen för Hållbar Jämställdhet som arbetet blivit förankrat i verksamheten och börjat få synbart genomslag.

”Att regeringen och SKL satsar på frågan har ett oerhört starkt signalvärde.”

– Det har gett oss muskler, resurser och ett nätverk på nationell nivå. Att regeringen och SKL satsar på frågan har ett oerhört starkt signalvärde. De nätverk som SKL tillhandahåller ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och möte med forskning, inte bara för jämställdhetsexperter utan även för folk i verksamheten, menar Ann-Sofie Lagercrantz.

Tidigare har Kalmar kommun gjort en jämställdhetssatsning med pengar från Europeiska socialfonden. Utvärderingen visade att kommunens jämställdhetsutvecklare fick ett ambitiöst och omfattande utbildningsprogram men att man missat att nå ut till politiker, chefer och nyckelpersoner. Den ordinarie beslutsordningen hade sidosteppats. Resultatet var att det inte blev någon efterfrågan på jämställdhet i organisationen.

Alla kommunens förvaltningar deltar

Nuvarande arbete bedrivs inom den ordinarie ledningsstrukturen. En utvecklingsplan för jämställdhet har upprättats med ansvarsfördelning, mål, indikatorer för uppföljning, vilka insatser som ska genomföras och tidplan för när. Viktiga framgångsfaktorer är bland annat att samtliga kommunens förvaltningar deltar och den tydliga ansvarsfördelningen.

– Förvaltningscheferna ansvarar för att jämställdhetsarbetet bedrivs enligt programmet och alla chefer och arbetsledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för arbetet. Det finns också ett kommungemensamt perspektiv. Hela kommunen ska dra framåt och ingen förvaltning kan backa. Varje förvaltning har även jämställdhetsutvecklare som en resurs i sin verksamhet, berättar Ann-Sofie Lagercrantz.

Kunskap bidrar till framgång

Två andra förutsättningar för framgång är ökad kunskap om jämställdhet och användning av könsuppdelad statistik. Chefer och politiker har gått olika typer av utbildningar såsom Försvarshögskolans kurs Jämställdhet, Göra, Lära (JGL) och ett särskilt utbildningsprogram för ledare inom skolan. En förskjutning från åsikter till kunskap har lett till en efterfrågan på ett aktivt jämställdhetsarbete. Könsuppdelad statistik används som ett nödvändigt redskap för att synliggöra olika villkor och är ett viktigt underlag för att fatta jämställda beslut.

”Under hösten ska två fritidsgårdar nyinvigas som ’mönstergårdar’ med förändringar både till form och innehåll.”

Utvecklingsarbetet ska leda till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i verksamheten och fortlever även efter att pengarna från SKL är slut. Det handlar om att visa på vad jämställdhetsintegrering innebär för invånarna i Kalmar kommun.

– Det märks och kommer att märkas på olika sätt. Ett arbete pågår med att jämställdhetsmärka skolor och att säkerställa ett jämställt bemötande inom socialtjänsten. Under hösten ska två fritidsgårdar nyinvigas som “mönstergårdar” med förändringar både till form och innehåll. Syftet är att bryta könsstereotypa aktiviteter. Vad jämställdhetsintegrering innebär ska också synliggöras på olika sätt, bland annat genom bioreklam till unga som är en bred och viktig målgrupp, berättar Ann-Sofie Lagercrantz.

Anna Norlin, Maria Engvall
Källa: För ett jämställt Sverige
Granskad: 24 jan 2019
Publicerad: 29 aug 2012
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo