2015-02-10

Hero Image

Håll ut och håll i – förbättringsarbete tar tid

Länsstyrelsen har i uppdrag att stödja jämställdhetsarbete i länen. För detta krävs två saker: rätt underlag och tålamod. På Gotland gjordes en kartläggning av hur kommunens olika förvaltningar jobbade med jämställd medborgarservice. Den blev startskottet för ett mer strukturerat arbete med jämställdhetsintegrering.

År 2007-2008 tog Länsstyrelsen Gotland fram ett kunskapsunderlag för att stödja viktiga aktörer i länet i arbetet med jämställdhetsintegrering. Karläggningen gjordes dels för att i lärande syfte ta reda på hur arbetet för en jämställd medborgarservice genomfördes. Men också för att ta reda på vilket behov av stöd från Länsstyrelsen som kommunen önskade för att kvalitetssäkra sin service till medborgarna ur ett jämställdhetsperspektiv.

”Karläggningen gjordes dels för att i lärande syfte ta reda på hur arbetet för en jämställd medborgarservice genomfördes.”

– Bakgrunden till kartläggningen var att vi hade fått ändrade direktiv från regeringen och inte skulle bedriva egna projekt utan stödja strategiska aktörer i länen. Då började vi fundera på vilka dessa aktörer var och vad de behövde för stöd, säger Kicki Scheller, dåvarande särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen.

Fanns både intresse och vilja

Länsstyrelsen genomförde intervjuer och en mindre enkätstudie med chefer och viktiga medarbetare på 13 olika förvaltningar. Frågorna hade fokus på mål och styrning, kompetens och erfarenhet, metod samt stöd och samordning.

Resultatet visade att det fanns ett intresse. Två förvaltningar verkade verkligen redo att satsa: samhällsplanering och kultur och fritid.

– Där fanns både intresse och vilja att göra något, lite till min förvåning eftersom jag hade en föreställning att det inte skulle vara populärt att Länsstyrelsen kom in och styrde. Men många av cheferna var nyfikna och insåg att det handlade om tillväxt och Gotlands bästa, säger Kicki Scheller.

Krävs både stora och små insatser

Kartläggningen utgjorde grunden för urvalet. Men sen var det upp till förvaltningen att på egen vilja arbeta vidare med jämställdhetsintegrering.

– Barn- och utbildningsförvaltningen visade också stort intresse men den verksamheten tog regionen själv ansvar för genom att bland annat anställa en genuspedagog som en resurs för förvaltningen. Vi fanns bara med som stödfunktion och stöttade dem i processen.

På sikt gav arbetet resultat. Region Gotland sökte pengar från SKL:s program för hållbar jämställdhet (HÅJ) och anställde de en jämställdhetsstrateg för att fortsätta arbetet.

”– Jämställdhetsintegrering långsiktigt arbete som kräver tålamod.”

Den första publika insatsen var att bygga upp nya rutiner för sociotopkarteringar som ett återkommande faktaunderlag i planprocesser och att jämställdhetsintegrera aktuella faktaunderlag så att de utgick från både kvinnor och män. En annan större insats som införts är att ett jämställdhetsperspektiv numera ger poäng i prioriteringslistan för kommande investeringar. Sen ska man inte underskatta betydelsen av de många små förändringar som genomförts sen inventeringen.

– Det är en lärdom vi har tagit med oss. Att det krävs både stora och små insatser, både strukturförändringar och mindre. Och att saker måste få ta tid. Vi lever i en politisk värld och saker går inte att ändra över en natt. Beslutsordningen tar tid, säger Katrin Rindlaug, jämställdhetsstrateg på Region Gotland.

Uthållighet är en nyckelfaktor

Idag har kommunen ett stabilt och strukturerat arbete med jämställdhetsintegrering, särskilt inom området samhällsplanering. Och Kicki Scheller menar att uthållighet är en nyckelfaktor.

– Man måste inse att det här inte är något man gör på ett år. Snarare kan det ta tio år att få in det i systemet. Jämställdhetsintegrering långsiktigt arbete som kräver tålamod. Håll ut och håll i!

Cecilia Köljing
Källa: Länsstyrelsen Gotland
Granskad: 10 Aug 2017
Publicerad: 10 Feb 2015
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo