2012-12-03

Hero Image

Nya rum för jämställdhet

Kan förändringar i det fysiska rummet leda till att en verksamhet blir mera jämställd? I Kalmar är man övertygad om det. Funkabo fritidsgård har byggts om för att bli lika attraktiv för flickor som för pojkar.

– Vi är själva förvånade över vilken stark koppling det finns mellan fysisk miljö och jämställdhet, detta att den fysiska gestaltningen kan påverka verksamheten i så hög grad, säger Katarina Johansson Storm på kultur- och fritidsförvaltningen.

Kalmar kommun har länge arbetat med jämställdhetsintegrering och lyfts ofta fram som en av de kommuner i landet som kommit längst. Jämställdhetsmålen finns här nedbrutna på förvaltningsnivå och för några år sedan gick till exempel all personal på fritidsgårdarna en JGL-utbildning (Jämställdhet, Göra, Lära).

”Vi är själva förvånade över vilken stark koppling det finns mellan fysisk miljö och jämställdhet.”

Med hjälp av utvecklingsmedel via SKL:s program för hållbar jämställdhet bestämde man sig för att kartlägga verksamheten på fritidsgårdarna, bland annat med hjälp av 4R-metoden. Verksamheten vänder sig till alla barn och ungdomar i årskurserna 6 till 9, men det visade sig att det mest var pojkarna som var intresserade. Till fritidsgårdarna kom dubbelt så många pojkar som flickor.

– Vi blev inte förvånade. Så här ser det ut över hela Sverige, men det var viktigt att ta fram statistiken för att kunna visa den för vår politiska ledning, fortsätter Katarina Johansson Storm.

Miljön torftig och oinbjudande

Man kunde också se att killar spelade dubbelt så mycket tv-spel och kollade dubbelt så mycket på sport som tjejerna, och att tjejerna ägnade dubbelt så mycket tid åt sällskapsspel jämfört med killarna. Men killar och tjejer ägnade sig lika mycket åt att pyssla, baka och titta på film.

Hur skulle man kunna öka andelen besökande flickor och bryta den könssegregerade verksamheten?

”Vissna blommor, sladdar som hängde fritt, bordtennis- och biljardbord som dominerade hela rum och affischer på väggarna som inte betydde något för någon.”

I arbetsgruppen som bildats för att leda förändringsarbetet konstaterades snabbt att miljön på fritidsgårdarna var rätt torftig. Två konstnärer anlitades.

– De tog bilder och plötsligt såg vi vad de såg: Vissna blommor, sladdar som hängde fritt, bordtennis- och biljardbord som dominerade hela rum och affischer på väggarna som inte betydde något för någon, säger Katarina Johansson Storm. Det var inte särskilt inbjudande.

Förändringspotential

Funkabo fritidsgård bedömdes vara lämpligast att förändra. Först fanns det inte några pengar för ombyggnad, men tack vare medel från SKL har entrén flyttats och speglar tagits bort – man ska kunna komma in i lokalen utan att känna sig uttittad eller exponerad. Köket har blivit större – alla gillar ju att baka och här finns plats att också äta och umgås. Biljardbordet är bortplockat och det rummet har blivit ett filmrum i stället.

Vidare har ett rörelserum med flexibel verksamhet skapats, där man kan ställa upp bordtennisbordet om man vill. Mittenrummet, verksamhetens ”hjärta”, har tydligt gjorts om till ett umgängesrum med sittplatser i små och större grupper.

Ungdomarna har själva deltagit i delar av förändringsarbetet. Ibland tenderar unga att göra könsstereotypa val, vilket kan leda till problem när målet är ökad jämställdhet. I Kalmar lät man ungdomarna vara med i den konstnärliga utformningen av cafédisken i mittenrummet, men för övrigt var det personalen som tog de avgörande besluten.

HBTQ-perspektivet en bonus

En bonuseffekt var att personalen blev medveten om hbtq-perspektivet. Man insåg att det inte bara är flickor som väljer bort den traditionella fritidsgårdsmiljön, många pojkar gör det också. Nu satsar man medvetet på att nå även dem.

Ombyggnaden är en succé.

– Alla är stolta över att det har satsats så mycket på fritidsgården, säger Leif Holmström, chef för fritidsgårdspersonalen. Om vi verkligen lyckats skapa en mera jämställd fritidsgård får en framtida utvärdering visa, men vi vet i alla fall redan nu att vi har skapat en välkomnande mötesplats. Hit ska man kunna komma, vem man än är.

Flera andra kommuner är intresserade av förändringsarbetet i Kalmar. En manual som beskriver hur man gått till väga blir tillgänglig under 2013.

Katarina Gisby
Granskad: 10 Aug 2017
Publicerad: 3 Dec 2012
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo