2013-01-28

Eskilstuna lyfte fram kvinnor ur historien

På Eskilstuna stadsmuseum såg det tidigare ut som det brukar göra på museer: berättelsen om stadens historia dominerades av män. I den nya utställningen om stadens historia har kvinnor och män fått lika stort utrymme.

Lena Klintberg är utvecklare på fritidsförvaltningen i Eskilstuna. Tidigare var hon antikvarie på stadsmuseet.

– Det är ganska länge sedan, men redan på den tiden hade vi faktiskt en genusmedveten chef som sa till oss anställda att gå runt på museet och notera hur många män respektive kvinnor som var dokumenterade i bild och text. Och till 85-90 procent handlade utställningarna om män.

”Och till 85-90 procent handlade utställningarna om män.”

Kanske var det då som saker och ting började hända, för Eskilstuna är en kommun som arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor sedan 80-talet. Inte minst politikerna har varit drivande, och så är det fortfarande. Det finns till exempel ett jämställdhetsutskott direkt underställt kommunstyrelsen med en ledamot från varje parti i fullmäktige. Eskilstuna har som uttalat mål att bli en av landets mest jämställda kommuner, både som ort och arbetsgivare.

Driftiga kvinnor

För några år sedan sökte och fick Eskilstuna kommun pengar från SKL:s Program för hållbar jämställdhet för att utbilda alla chefer och nyckelpersoner inom förvaltningarna i jämställdhetsintegrering.

– Det blev den verkliga ögonöppnaren, säger Lena Klintberg.

Ett tydligt exempel på kommunens ambition att öka jämställdheten i alla sina verksamheter är den nya, permanenta utställningen på stadsmuseet.

Den gamla utställningen var kronologisk och framhävde de män som genom århundradena fattat besluten i staden. Den nya utställningen utgår från fyra olika perspektiv: Arbete, Fritid, Hälsa samt Brott och Straff. Här träffar man nu driftiga kvinnor som Åleta, änka efter en Daniel Leffler, som drev en hammarsmedja under 1600-talets första hälft och Maria Leijel, ägare till Holmens bruk i Torshälla under 1700-talet.

Inte bara beslutsfattare

– Vi har verkligen överlag velat lyfta fram lika många kvinnor som män, men det var inte särskilt lätt att göra det, berättar Åsa Egeld, museipedagog. Källmaterialet är ofta insamlat av män för män. Vi fick gräva djupt i arkiven för att hitta kvinnorna.

”Källmaterialet är ofta insamlat av män för män. Vi fick gräva djupt i arkiven för att hitta kvinnorna.”

Men det är ju män som har bestämt det mesta genom tiderna, ger man inte en skev bild av stadens utveckling när de plockas bort?

– Det är ju inte beslutsfattarnas historia vi vill berätta, utan stadens, understryker Åsa Egeld. I staden bor såväl kvinnor som män, unga och gamla, friska och sjuka. Dessutom har inte de beslutsfattande männen tagits bort, de har bara inte en lika framskjuten plats längre.

Nådde kritisk massa

Marianne Karlberg är kommunstrateg och arbetar sedan 2009 med att kvalitetssäkra jämställdhetsintegreringen i de utåtriktade verksamheterna – de verksamheter som vänder sig till invånarna – i förvaltningar och bolag. Hon berättar att utbildningsinsatsen 2010 – den som skedde med stöd av HåJ-pengar – snabbade på en redan påbörjad utveckling.

– Vi hade 1 750 deltagare totalt, och därmed tror jag att vi nådde en kritisk massa. Det finns 8 500 anställda i kommunen. Och arbetet och utbildningsinsatserna fortsätter hela tiden. I delar av kommunen analyseras i dag all verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Systematik i arbetet

Viktiga för det fortsatta arbetet är de processledare som finns på strategisk nivå i alla förvaltningar och bolag.

– Processledaren har sitt vanliga yrke, miljöinspektör, enhetschef, trafikutvecklare, och så vidare, men har dessutom fått en specialkompetens i jämställdhetsintegrering, förklarar Marianne Karlberg, och fortsätter:

– Det som utmärker vårt jämställdhetsarbete är att vi har fått systematik i det. Arbetet sker uppifrån, underifrån och från sidan. Vi kan inte ändra människors livsmönster, men vi kan kvalitetssäkra det vi som kommun erbjuder dem. I vårt vardagsarbete ska vi alltid kunna svara på ”vem får vad, på vilka villkor och varför”.

Jämställdhet ska genomsyra allt

Maria Chergui, V, är ordförande i jämställdhetsutskottet och dessutom vice ordförande i kommunstyrelsen.

– Min främsta uppgift är att se till att de mål som satts upp blir verklighet, säger hon.

”Jämställdhetsintegreringen måste ligga på kommunstyrelsens bord.”

Maria Chergui är lite av spindeln i nätet. Hon och jämställdhetsutskottet stöttar förvaltningar och bolag, bland annat i så kallade dialogträffar, och driver på kommunstyrelsens arbete.

– Jämställdhet ska inte vara något vid sidan av, det ska genomsyra precis allting. För att nå framgång måste mandatet vara starkt. Frågan måste vara förankrad på högsta ort, och det är den verkligen hos oss i och med att jag är vice ordförande i kommunstyrelsen. Jämställdhetsintegreringen måste ligga på kommunstyrelsens bord. Och det handlar inte om att män inte längre får synas, det handlar om att göra historien hel.

Katarina Gisby
Granskad: 11 Feb 2014
Publicerad: 28 Jan 2013
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo