2013-11-06

Hero Image

Genusperspektiv på design utmanar till förändring

Teknik- och produktutveckling får ofta kritik för att den görs av män, för män, och därmed utifrån mäns erfarenheter. Med androstolen, en gynstol designad för män, men baserad på kvinnors upplevelser, vill Hälsocentrum Halland avslöja och utmana våra förutfattade meningar och föreställningar.

Androstolen är ett resultat av projektet ”Hälsoformer och tekniknormer” som startade våren 2012 på initiativ av Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) vid Högskolan i Halmstad. Med projektet, som delfinansierats av VINNOVA, ville HCH problematisera behov utifrån ett genusperspektiv.

– Vi arbetar med behovsmotiverad forskning och utveckling och där tog projektet sin utgångspunkt. Frågor som ”vems behov får företräde?”, ” var finns det eftersatta behov?” och ”hur kan ett normkritiskt perspektiv och design gemensamt synliggöra dessa behov?” har varit projektets ansats, berättar Emma Börjesson, tidigare projektledare för Hälsoformer och tekniknormer.

Gynekologi – en mörk historia

Tidigt i projektet ringades gynekologin in som ett in­tressant problemområde. Gynekologin har en mörk historia, där läkarvetenskapen dominerats av föreställ­ningar om att kvinnors sjukdomar, även psykiska, utgår från deras underlivsorgan. Kvinnor har också historiskt betraktats som mer sjuka än män och gjorts till patienter med medicinsk behandling och kontroll som följd.

”Gynstolen används och accep­teras trots att den förknippas med ett starkt obehag för många.”

Idag är gynundersökningar obehagliga upp­levelser för många kvinnor och gynstolen förknippas med ord som utelämnande, kränkande, otrygg och ovärdig. Vilket gör det märkligt att så lite utveckling har skett inom området. Gynstolen används och accep­teras trots att den förknippas med ett starkt obehag för många.

Med fokus på gynekologin föll ljuset på kvinnor som patientgrupp. Och med ett genusperspektiv som utgångs­punkt blev den naturliga följdfrågan: Men männen då? Hur gör man när man undersöker män? Hade man accepterat samma utelämnande situation om patient­gruppen varit män? Och framför allt, vart vänder sig män?

Två eftersatta behov

Gruppen män saknar rutinkontroller och specialist­vård kring sin reproduktiva hälsa. Samtidigt som kvinnors obehagskänslor av gynstolen och gynundersökningar visar på ett behov som inte har tagits på allvar. Här såg Hälsocentrum två eftersatta behov som de menar till stor del har med de kulturella föreställningarna om män och kvinnor att göra.

Utifrån detta föddes idén om att ta fram en stol som underlättar prostataundersökningar, en så kallad androstol.

– Som konceptuell produkt både avslöjar och utmanar Androstolen våra förutfattade meningar och föreställningar om kvinnor och män. Den väcker bland annat frågor om vems behov som har företräde i produktutveckling och varför andrologi inte är lika självklart som gynekologi. Tanken är att stolen ska skapa reflektion och medvetenhet kring genus och jämställdhet inom hälsoteknik, förkarar Emma Börjesson.

Patienters upplevelser fick styra

Under projektet har HCH intervjuat kvinnor, män, barnmorskor, gynekologer, androloger, urologer och sjuksköterskor. Det är i samtal med dem, och deras beskrivningar av undersökningar och upplevelser, som de har hämtat inspiration till designen och utformningen av Androstolen.

”En barnmorska sa, om positionen i gynstolen: ‘Du ska ligga så att du nästan faller ur stolen, då ligger du perfekt’.”

– Tippfunktionen på Androstolen är inspirerad av ett citat som vi tog fasta på under en av våra intervjuer. I gynstolen ligger man sällan rätt från början, man får ofta instruktionen att ”komma lite längre ner med rumpan”. En barnmorska sa, om positionen i gynstolen: ”Du ska ligga så att du nästan faller ur stolen, då ligger du perfekt”. Detta har illustrerats genom att Androstolen tippar fram lite efter att mannen lagt sig till rätta, berättar Emma Börjesson.

Många kvinnor beskrev gynstolen som kall, vilket har förstärkts i designen av Androstolen. Dels genom att patienten måste ta av sig byxorna helt innan undersökningen (vilket sällan görs vid till exempel prostataundersökning idag) men även genom materialvalet till benstöd och nedre delen av britsen.

Androstolen är anpassad för en medelstor man, förutom när det gäller handtagen. Dessa är för små för den medelstora mannen men förmodligen lagom för den medelstora kvinnan. Handtagen ska illustrera hur man ofta, i produktutveckling, missar eller bortser från att utforma detaljer som passar alla.

Ifrågasatt metod

Androstolen har väckt reaktioner. Under projektets gång har många ställt frågan: ”Varför kommer ni inte med en lösning istället för att göra nå­gonting dåligt?” Frågan är både relevant och befogad. Likaså är svaret – om än något längre.

– Ofta gör vi som vi alltid har gjort, och då hamnar våra lösningar väldigt nära tidigare lösningar. Föreställningar om att vissa saker bara kan göras på ett sätt är svåra att ändra på. I samtal och intervjuer ifrågasatte patienter och vård­personal tillvägagångssättet och efterfrågade alterna­tiv. I stället för att komma med nya lösningar valde projektgruppen att synliggöra problematiken och de eftersatta behoven. Det är ur dessa som nya lösningar bör ta sin utgångspunkt. Att bryta normer och invanda mönster ger nya perspektiv och skapar möjligheter att tänka utanför existerande lösningar, säger Emma Börjesson.

Elin Engström
Granskad: 14 Feb 2014
Publicerad: 6 Nov 2013
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo